Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 37. Den 15 Juni 1902 - Föreståndareskiftet vid Tekniska Högskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De dagliga tidningarne ha redan meddelat, att
Tekniska högskolans i Stockholm föreståndare, den
kände fysikern professor Gustaf Robert
Dahlander på begäran erhållit afsked från rektoratet
och professuren, och att till efterträdare som
högskolans föreståndare förordnats astronomen och
matematikern professor Anders Lindstedt.
Det är till följd af sjukdom, som professor
Dahlander nu sent omsider unnar sig hvila, och det
är en lång och hedrande lärarebana, som därmed
slutar. Hvad professor Dahlanders vetenskapliga
produktion beträffar, må man hoppas och kan man
nästan vara öfvertygad om att den kommer att
fortsättas, så snart krafterna det tillåta.
Gustaf Robert Dahlander är ett Göteborgsbarn.
Han såg dagens ljus i Götastaden den 7 juni 1834,
och föräldrarne voro handlanden och fabrikören Jonas
Dahlander samt Elisabeth Klinteberg. D. genomgick
Chalmerska slöjdskolan, skeppsbyggeriinstitutet i
Karlskrona samt högre artilleriläroverket å
Marieberg, där han 1856 aflade civilingenjörsexamen. Kort
därefter lärare i fysik och mekanisk teknologi vid
Chalmerska institutet en ung lärare!
befordrades han till lektor därstädes 1862 och
utnämdes vid 36 års ålder till professor i fysik vid
Teknologiska institutet.
D., som 1872 förordnades till sekreterare i
kommittén för den tekniska undervisningens ordnande,
kallades 1873 till ledamot af samma kommitté och
blef s. å. medlem af Vetenskapsakademien. Han
förordnades 1890 efter K. Styffe till föreståndare
lör Tekniska högskolan, i hvilkens styrelse han äfven
haft plats, och blef s. å. ledamot af kommittén för
afgifvande af förslag till högskolans omorganisation
(se nedan!). 1893 promoverades D. vid jubelfesten
i Uppsala till fil. hedersdoktor.
Den outtröttligt verksamme mannen har utöfvat
en synnerligen rik författareverksamhet. Han har
i in- och utländska tidskrifter framlagt resultaten
af sina undersökningar rörande determinantteorien,
den geometriska teorien för accelerationen, ljusets
diffraktion, den mekaniska värmeteorien,
metalltrådars späntighetskoefficient, kroppars afsvalning i
vätskor, o. s. v. 185966 var han en af utgifvarna
af Tidskrift för teknologi och 1867 af Teknisk
tidskrift samt har dessutom utgifvit Den minsta
kvadratmetoden 1858, Om den tekniska undervisningen
i några af Europas länder 1866, Lärobok i
mekaniken 1869, Inledning till maskinläran 1870,
Tillämpad värmelära 1873, Lärobok i fysik 187374,
tredje omarbetade upplagan af A. H. Focks fysik, ånyo
utkommen 188386 samt 1901, Problem och
öfningar i fysik 1878, Elektriciteten och dess
förnämsta tillämpningar 1882, med supplement 1887
88, ny totalupplaga 189093, med supplement
1900.
De svenska ingeniörerna ha, som bekant, ett
mycket godt namn om sig i utlandet och detta med
allt skäl. Den praktiska utbildning, som gifves vid
Tekniska högskolan, förskrifver sig till stor del från
professor Dahlanders initiativ. Och huru djupt och
högt den framstående mannen fattar
vetenskapsmannens uppgift och mål framgår bland annat af de
vackra ord han skrifvit i sin minnesruna öfver
professor Edlund ord, som utrymmet, tyvärr,
förbjuder oss att citera.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
