Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 38. Den 22 Juni 1902 - Sigrid Arnoldson-Fischhof - Tvänne utnämningar inom försäkringsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Oscar Arnoldson hastigt aflidit i
Karlsbad den 8 juli 1881, lämnade han efter sig ett
frejdadt namn, och ett aktadt minne men i materiellt
hänseende just ingenting. Det gällde då för de
efterlefvande att taga sig fram på egen hand. Ena
dottern, Sigrid, hade fått sin första utbildning i
sångkonsten af sin fader och Fritz Arlberg, men hon
lär, att börja med, icke ha känt någon lust för
att på allvar ägna sig åt konstnärslifvet.
Emellertid väckte den täcka flickan
uppmärksamhet å en konsert å Dalarö 1882 och sedermera
i hufvudstaden, på västkusten och i Norge. Hon
studerade i Stockholm, lärde sig språk o. s. v.,
och allt »flög» i henne. Den hjälpsamme Isidor
Dannström kom till hennes bistånd, och 1884 reste
Sigrid Arnoldson till Berlin, där hon studerade för
Désirée Artôt. Hon företog jämte dennes maka,
Padilla en österrikisk konserttourné och debuterade
härunder på scenen i Prag som Rosina i
»Barberaren», 1885. Succén blef fullständig.
Efter ytterligare studier uppträdde den unga
svenskan 1886 i Moskwa som Rosina, Dinorah,
Lakmé, Traviata, Adalgisa och Zerlina. Ryssarne,
hvilka äro så betagna i operakonsten och så
frikostiga mot operaartisterna, hyllade fröken Arnoldson
som en af konstens utvalda.
Nästa år uppträdde hon i London, Amsterdam och
Haag, konserterade i Sverige och erhöll slutligen det
parisiska elddopet, i det att hon debuterade som
Mignon å Opera Comique, då inrymd, efter den
stora eldsvådan, i Théâtre Lyrique. Nu var det
parisarnes tur att bli hänförda. De sågo ju för sig
en idealisk Mignon, och dennas sångkonst var ju så
äkta franskt fulländad. Och hvilken grace öfver det
hela! Sigrid Arnoldson tillhörde från nu Paris
och Paris är henne fortfarande troget, och hälsar
henne, hvarje gång hon återvänder dit från sina
tournéer, med glädje och jubel.
År 1888 uppträdde Sigrid Arnoldson i Triesta,
Monte Carlo där, som bekant, finnes en
charmant operabyggnad Nizza, Rom, London,
Baden-Baden, Hamburg, Petersburg, o. s. v. Sedan hon
1889 gift sig med den bekante impressarion Alfred
Fischhof, sjöng hon i Moskwa, Prag, Zürich m. fl.
platser. Sigrid Arnoldsons lif under de senare åren är
berättelsen om ständiga konstresor med uppehåll då
och då i Paris. 189394 företog hon sin amerikanska
tourné denna tourné, om hvilken hvarje europeisk
operaartist drömmer såsom en resa, hvarunder det
regnar dollars! Och några år dessförinnan, 1891,
uppträdde hon på operan i Stockholm som Mignon,
Traviata, Rosina och Lakmé.
Om hennes Mignon yttrade då d:r Adolf Lindgren:
»Apparitionen kan knappast tänkas lyckligare. Det
är Ary Scheffers Mignon, som likt en ny Galathea
blifvit lefvande. Det är samma bedårande välljud
och samma fullkomliga koloratur (som man fått höra
vid konserterna 1887), ehuru styrkan saknas.»
Beträffande ett annat af hennes uppträdanden,
yttrade samme kritiker, att det var mycket sant hvad
Ibsen sagt om henne: att hon är mer konstnärinna
än virtuos. Och tillade d:r Lindgren hon söker
icke upp effekten för dess egen skull. Fraseringen
är mönstergill och tonen så välljudande, att man
icke tröttnar att höra på ...
Skall Sigrid Arnoldson nästa säsong komma till
Stockholm och uppträda där i den nya
operabyggnaden? Hon lär ju nyligen i Paris ha blifvit
uppmanad härtill af konung Oscar under dennes besök
i Paris. Förvisso skall hon då få ett varmt
mottagande af alla beundrare af fulländadt konstnärlig
finess.
 |
PROFESSOR L. E. PHRAGMÉN Till FÖRSÄKRINGSINSPEKTÖR efter professor A. Lindstedt, Tekniska högskolans nye föreståndare, har förordnats professor Lars Edvard Phragmén. Född den 2 oktober 1863 och son till den bekante läroboksförfattaren, rektorn i Örebro Lars Jakob Phragmén, blef han student i Uppssla 1882, fil. lic. 1889 och är sedan 1892 lärare med fast anställning, professor, vid Stockholms högskola i högre matematisk analys. Professor P. är redaktionssekreterare i Acta mathematica och har författat åtskilliga matematiska uppsatser. 1895 utgaf han den belysande uppsatsen Om proportionella val. Den nye försäkringsinspektören är, som bekant, ovanligt framstående i sitt fack. * |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
