Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) / 599 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 38. Den 22 Juni 1902 - Göteborgssystemet i England

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förutsätter, att samtliga värdshus
först inköpas, och hvilken
oerhörd utgift ett dylikt köp
kommer att medföra, därom kan man
göra sig en föreställning, då man
hör, att ensamt Londons krogar
värderas till öfver 1,000 mill.
kr. Inför en dylik summa
häpnar till och med det rika Albion.

Göteborgssystemets förste
förkämpe i England var ingen
annan än Josef Chamberlain,
kolonialministern. Han väckte
år 1877 som borgmästare i
Birmingham förslag om att
kommunen skulle öfvertaga
utskänkningsrörelsen. Förslaget antogs
med öfverväldigande majoritet
af stadens fullmäktige, och
Göteborgssystemet hade helt säkert
nu kunnat fira sitt 25-årsjubileum
i England, om ej parlamentet
vägrat att bekräfta beslutet.

Samma år tillsatte öfverhuset
en komité med uppdrag att
undersöka orsakerna till det allt mer
tilltagande missbruket af rusdrycker och huru detta
missbruk lämpligast skulle kunna förekommas. Två
af de personer, som afgåfvo vittnesbörd inför
komitén, redogjorde utförligt för
Göteborgssystemet. Den ene var Chamberlain, den andre var
grosshandlaren David Carnegie, den dåvarande
chefen för det bekanta porterbryggeriet i Göteborg.
Herr Carnegie ställde samtidigt till komiténs
förfogande flera skriftliga utlåtanden från myndigheter
och framstående personer i Göteborg om
utskänkningsbolagets verksamhet därstädes. I sitt utlåtande
rekommenderade också komitén varmt
Göteborgssystemets antagande.

GÖTEBORGSSYSTEMET I ENGLAND: Värdshuset i Kelty.

Chamberlain blef kort därefter kallad att inträda
i ministären och måste därför tills vidare
lämna utskänkningsfrågan åt sidan. Biskopen af
Chester upptog emellertid hans mantel och höjde
år 1892 åter Göteborgssystemets fana. Då
öfverhuset följande år afslog en af honom inlämnad
motion, som hade till ändamål att undanrödja alla
hinder för systemets införande, samlade han sina
anhängare till ett möte och bildade en förening,
Public-House Reform Association, med uppgift att
verka för reformerandet af utskänkningsrörelsen i
England. Vid mötet voro äfven tvenne svenskar
närvarande, bland dem herr Edvin Willerding från
Göteborg, som redogjorde för därvarande
utskänkningsbolags verksamhet.

GÖTEBORGSSYSTEMET I ENGLAND: Värdshuset i Elan.

Föreningen vann
kraftigt understöd
af Gladstone,
Chamberlain, hertigen af
Westminster, lord
Thring och flera
andra framstående
politici. Af ännu större
vikt var emellertid,
att föreningen kunde
hänvisa till flera
praktiska försök att
introducera
Göteborgssystemet,
hvilka redan blifvit
gjorda i England.

I början på
1870-talet inköpte
församlingen i Hampton
Lucy, en by ej långt
från Shakespeares
födelsestad
Stratford on Avon, det
enda värdshuset,
som fanns på
platsen, hyrde sedan ut
det och aflönade sin
klockare med hyran.
Krogvärden skötte
emellertid
utskänkningsrörelsen
på ett ytterst
otillfredsställande sätt, hvarför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>