Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 2 November 1902 - Per Lorentz Laurell - Skyttebazaren i Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER LORENTZ LAURELL.
Till öfverstelöjtnant i Väg- och
vattenbyggnads-kåren, hvarmed är förenad posten som byråchef i
Väg- och vattenbvggnadsstyrelsen, har -utnämnts
majoren i kåren PER LORENTZ LAURELL.
Väg- och vattenbyggnadskåren bildades 1851 samt
hör under civildepartementet. Den har till ändamål
att tillhandagå Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i
dennas befattning med allmänna ärenden, nämligen
anläggning och förbättring af vägar, broar, färjor,
kanaler, slussar, hamnar och dylikt, sjöars och
vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning och
andra industriella behof och i samband därmed
stående nödiga anläggningar, arbeten för beredande af
större odlingsföretag, skydd mot öfversvämning och
minskning af frostländighet samt enskilda järnvägar,
afsedda för allmänna behof. Dessa arbeten äro
dels sådana, som utföras af enskilda personer eller
bolag antingen på egen bekostnad eller med
statsunderstöd, för så vidt till arbetenas verkställande
fordras k. m :ts tillstånd eller arbetenas utförande
och vidmakthållande äro ställda under styrelsens
kontroll, dels sådana, som antingen utföras af
staten genom styrelsens omedelbara försorg eller
fortfarande äro ställda under styrelsens förvaltning.
Öfverstelöjtnant Laurell har sedan länge gjort
sig känd som en af kårens skickligaste och mest
energiske medlemmar. Född den 8 november 1837,
aflade han studentexamen 1858 och afgångsexamen
från Högre artilleriläroverket å Marieberg 1861. Han
blef tre år senare löjtnant i kåren, 1877 kapten och
1895 major.
Redan år 1856 blef L. elev vid statens
järnvägsbyggnader, där lxan 1857—58 var nivellör. Han
var redan 1862 nivellör vid Borås järnvägsbyggnad
och 1864—65 stationsingeniör vid Landskrona—Eslöfs
järnvägsbyggnad. 1867—68 byggde L. en kanal
mellan sjöarne Silén och 1869—70 en brobyggnad
öfver Norselfven. L. byggde vidare 1870—73
pappersmassefabriken vid Långed och pappersbruket vid
Munkedal samt följande året Animmens kanal.
Åren 1876—79 var den outtröttlige mannen
öfveringeniör vid Dalslands järnvägs byggnad. Han
tjänstgjorde delvis samtidigt 1877—80 som arbetschef vid
sänkningen af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren och
var 1880—88 öfveringeniör vid samma arbete. L.
utförde 1886 kanalbyggnaden från Helgasjön genom
Tolgsjön till Asasjön i Kronobergs län och har
verkställt följande muddringsarbeten: Tjufholmssun-
det vid Luleå 1889—93, Hjerterö och Toftö sund i
Bohuslän 1890—92, Kolsundet i Mälaren 1890,
Tyn-derö sund i Västernorrlands län 1892—93 och
Munksund vid Piteå 1894—95. Under 1888—97 uppgjorde
L. en mängd förslag till hamnutvidgningar, kanaler,
bàtleder, brobyggnader, sjösänkningar och
väganläggningar samt till dammar och kanaler för
vattenverk. Han var 1873—77 disponent för Munkedals
fabrik, 1888 styrelseledamot för Mora—Vänerns
järnväg, 1892—95 verkställande direktör för Norra
Södermanlands järnväg och 1893—94 distriktsingeaiör
i östra distriktet.
Under de senaste åren har den erfarne och
ständigt upptagne mannen bland annat utfört kanal
och dam för Katrinefors vattenverk i Västergötland
1896, Alby vattenverk i Ljunga älf 1898—99 samt
reglering a.f ett par nära ofvanför Alby vattenverk
belägna sjöar med härför erforderliga dammar, hvilka
senare utfördes 1900—01.
L. har äfven utfört åtskilliga arbeten i Finland,
såsom dam, tunnel och kanal för vattenverk vid
Voika i Kymmene älf, 1896—97, dam- och
kanalbyggnad för vattenverk vid Läskelä, 1898, Siitola
vattenverk i Vuoksenälfven, 1899—1900, samt
vattenverket vid Vokia i Kumo elf, hvilket ännu är under
byggnad.
Åren 1896—99 utarbetade L. på förordnande af
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett förslag till ny
och förbättrad segelled mellan Vänern och Kattegat.
På förordnande af samma styrelse verkställde
L. under åren 1900—01 undersökning af åtta
hamnar vid Vänern, hufvudsakligast med ändamål att
utröna, om förhållandena vid Vänerns stränder äro
sådana, att denna sjö kan anses lämplig att
trafikeras af de fartyg, för hvilka kanalen skulle byggas
Slutligen, 1900—02, utförde L. på förordnande af
samma styrelse undersökning för och förslag till
reglering af vattenafloppet från Vänern med ändamål att
därvid tillgodose såväl strandägarnes och sjöfartens
som företrädesvis vattenverkens vid Göta älf
intressen.
Det sagda må vara nog. Det visar, om också
endast genom en torr uppräkning, som dock
härvidlag varit oundgänglig, hvilken väldig arbetsbörda
öfverstelöjtnant Laurell burit. Att döma af vigören
är dock ännu mycket att hoppas af den betydände
förmåga hr Laurell besitter.
hilla Hilmer Eén, Sorrköping. Kllcht.■ Kern. A.-R. Pmfrt Sil/ivrtparre, Sthlm—Gbg.
NÅGRA BILDER FRÅN DEN STORA, VACKRA SKYTTEBAZAREN I ÖREBRO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
