Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 6. Den 9 November 1902
- Somal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOM AL.
DEN NYASTE KRIGSSKÅDEPLATSEN.
EN TRUPP KRIGARE AF SOMALISTAMMEN, som i Afrika under »den galne Mullahns» anförande kämpar
mot engelsmännen.
En betydande engelsk krigsexpedition, som sökt
intränga i det inre Somalilandet för att bekämpa
Somalanföraren »den galne Mullahn» och befästa det
britiska väldet, har af de infödde blifvit
tillbakaslagen med stora förluster. Den engelska
expeditionsledaren, öfverste Swayne, har endast med
yttersta fara för sin stora expedition lyckats slå sig
igenom tillbaka till en säker plats, till Berbera. Den
engelska regeringen ämnar nu med eftertryck gå fram
i Somalilandet och sammandrager härför trupper från
Indien för ett större fälttåg mot mullah-soldaterna,
hvilkas antal uppges till mellan 30—40,000.
*
Somalilandet, Afrikas osthörn, var en gång
egypternas sagoomväfda morgonland, Guds land,
inyrr-hans och den heliga rökelsens land, tills egypterna
med makt inträngde, eröfrade det och öppnade det
för den dåvarande kulturen i Nillandet. Så stod
det under århundraden i förbindelse med nilkulturen;
därefter försvann det åter bakom historiens
skymning när denna kultur sjönk ned i intets natt, och
ökensanden gömde dess rester för årtusenden fram i
tiden. Först den nya tiden har åter lyft slöjan,
som omgaf somalfolkets land.
På andra sidan om den vilda gördel, som
kransar dess kust, stiga bergen i regelbundna afsatser,
genomdragna af fruktansvärda klyftor. Härliga
betesmarker sträcka sig upp genom bergen, och i
floddalarne utbreda sig skogar, skönt doftande, ty här
växer ännu boswellian, hvars dyra harts lämnar den
heliga rökelsen, och här trifves balsamodendron, som
lämnar oss den berömda myrrhan.
Det har kostat forskarne mycken möda och många
människooffer innan detta land låg öppet framför
dem. De måste tillkämpa sig vägen i strider med
de vilda, starka infödingarna. Ett af de första offren
blef tysken Klas von Decken, som 1865 med en
expedition mördades i Berbera af Somalierna.
Andra följde, men de hvitas energi var den starkare,
och nu är världen mycket noggrant underrättad om
det starka herdefolkets land, lefnadssätt, seder och bruk.
Midt emot den engelska besittningen Aden på
andra sidan Adenviken ligger Berbera, engelska
företagets stödjepunkt. Det är en urgammal boplats,
men främlingen blir bedragen om han tror sig skåda
en vacker förpost till orienten. Endast ett fåtal
stenbyggnader finnas, belägna nere vid stranden. I
öfrigt består hela staden af Somalihyddor, förrådande
den kulturgrad, på hvilken hela detta herdefolk
befinner sig. Enklare bostäder torde man icke bygga
sig någonstädes i världen. Ett par i jorden
nedstuckna stänger eller trädkvistar och däröfver hudar,
fällar, gamla klädestrasor o. d. och bostaden är
färdig : en äkta nomadbostad. Till och med somaliernas
handelsbutiker äro så primitiva; på sin höjd
skyddar ett linnetak öfver »dörröppningen» om dagen för
solen och tillsluter om natten »butiken».
Infödingstaden liknar en tältmarknad och växlar i storlek
efter årstiderna, beroende på huru karavanerna från
och till det inre komma och fara. På denna
marknad gå ännu Maria Theresiadalrar såsom
betalningsmedel ; med dem köpas landets produkter: rökelse,
mvrrha, strutsfjädrar, guld, gummi, hudar och djur.
Somalin är tilltalande till sitt yttre; högväxt,
slank, med yppigt, välkammadt hår, iklädd
bomulls-skjorta samt en vid mantel, som somalierna förstå
behandla med äkta grace, afsticker han fördelaktigt
från negern. Kvinnorna äro äfven tilltalande så länge
de äro unga, men de förlora mycket tidigt sin
ungdom och blifva frånstötande fula.
Den äkta somalin lär man känna först inne i
landet, där han betar med sina hjordar och lefver
i sina primitiva tält. Därinne, på högsteppen, är
somalin samtidigt herde och krigare. Han lägger
där aldrig sina vapen ifrån sig. Hans beväpning
består af två spjut, ett att sticka med och ett
kastspjut, samt. en dolk och en liten rund sköld. Han
brukar sina vapen ofta, ty han är icke endast
boskapsskötare utan äfven röfvare till professionen,
öfverallt där någon lämplig terräng finnes, lurande på
karavanerna. Dessa resa därför i Somalilandet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/4/0108.html
