- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903) /
116

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 23 November 1902 - I Oxford. Af P. G. Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR 8 DAG

visa sig offentligen i kragstöflar, eller att bära långt
hår. Han må icke besöka teatrar och
gladiatorsspel, icke jaga vilda djur med hundar, eller snärja
dem i nät, icke sysselsätta sig med falkenering, icke
bära armborst eller andra krigsvapen o. s. v.

I de allra flesta fall är studenten medlem af
ett college. Colleget kan på sätt och vis sägas bilda
en högre boarding-school efter typiskt engelskt
mönster. Ty icke nog med att studenten till största
delen åtnjuter sin undervisning inom colleget, ofta
bor och äter han där äfven fullständigt. Åtskilliga
colleges ha dock så stor tillslutning att många af
dess medlemmar måste inackordera sig ute i staden.

Colleget styres af rektor (Master) och råd (the
Society). Rådets medlemmar (fellows) kunna äfven
vara lärare och studieledare (tutors), men äro icke
identiska med dessa. Inom colleget finnes äfven en
ämbetsman, College Dean, som har en ställning,
motsvarande den som proctorn har vid universitetet.
En mera underordnad men icke minst viktig funktionär
är betjänten (scout). Hvar korridor har sin scout,
som således får omkring fem herrar att dela sin
uppmärksamhet på. — Studenterna indelas efter
ålder och värdighet i graduates, som redan aflagt sin
kandidat- (Bachelor-) examen, och ograduerade, som
ännu icke bestått densamma. De senare kallas under
sin första termin för »freshmen». Samtliga
Master-of-Art’s gå under det gemensamma namnet »Dons».

Hvarje student — som bor inom colleget — har
ett par smärre rum till sin disposition, där han bor,
studerar och äter alla mål utom middagen. Ibland
ser han sina vänner hos sig på ett breakfast-party,
den vanligaste formen af kamratlikt förplägande.

Redan på morgonen träffar hela colleget
tillsammans en gång, nämligen vid den allmänna
morgonbönen, som förrättas i det till colleget hörande
kapellet. Morgonbönen har äfven ett mera oegentligt
syfte, nämligen att kontrollera, att medlemmarna äro
vid colleget närvarande. Allt eftersom de strömma
in genom dörren till kapellet afprickas deras namn
i dörrvaktarens lista.

Vid middagen, som vid femtiden gemensamt
intager i the Hall, äro alla åter samlade. Hallen,
refektoriet hade jag så när sagt, är stor och rymlig,
och i skuggan af vördade fäder och donatorer som
ståta bakom sina förgyllda ramar längs efter
väggarne, sitta här hela svärmen af collegets bebyggare
till bords vid väl dukade långbord. På ena
kortsidan är golfvet något upphöjdt och vid det bär
tvärvis uppställda bordet ha de förnämsta inom
colleget sin plats.

Efter middagen bryter man genast upp och drar
sig tillbaka till studerkammarens eller läsrummets
(common-room) frid. I somliga colleges är det dock
endast för fellows som ett dylikt »combination-room»
finnes inrättadt.

Sin vederkvickelse från ofta icke alltför trägna
studier söker »Oxford-mannen», såsom äkta
engelsman, i sporten. Utom cricket, fotboll, kapprodd o.
s. v., hvilka »ämnen» han ibland studerar med ett
allt uppslukande intresse, förtjänar äfven den originella
råttjakten, som ännu ibland bedrifves, sitt särskilda
omnämnande. Detta ädla nöje består i att helsa
hundar på råttor, som vid åstränderna särskildt
infångats för ändamålet. Råttorna släppas en och en
ur buren för att börja en förtviflad flykt för
lifvet, och åskådarna afvakta jaktens utgång med något
af den spänning, som publiken vid en tjurfäktning
torde erfara.

Den stämning af kloster, som både den
arkitektoniska och den inre ålderdomligheten och
slutenheten meddela åt ett college, blir ännu
fullständigare genom studentdräkten. Denna består af barett
(cap) och vid kåpa (gown) med utmärkande
modifikationer för graduerade och fellows, och måste
enligt föreskrift bäras vid middagen, vid
gudstjänster, föreläsningar o. s. v. Dessutom får ingen
student, som ej vill råka i kollision med proctorn efter
skymningens inbrott visa sig i staden i
lekmanna-dräkt. Han gör förresten bäst i att hålla sig hemma
i tid, ty colleget stänges kort efter kl. 9 e. m. och
den som kommer senare har att betala »gatebill»
för att slippa in. Efter kl. 12 midnatt äro
portarne-obevekligen stängda.

Vi ha härmed tangerat en annan sida af vårt
ämne, det »icke tillåtnas». Proctorn beifrar som
antydt brott mot bestämmelser om begagnande af
stu-dentdräkt efter mörkrets påfallande. College deanen
inskrider å ämbetets vägnar om studenten icke
besöker det föreskrifna antalet morgonböner i veckan
(vanligen fyra) eller om han får för stor
porträkning, d. v. s. kommer hem efter stängningsdags kväll
på kväll. Första gångerna slipper man undan med
varning af olika beskhet, men proctorn kommer snart,
och vill ha böter, och deanen beröfvar en privilegiet
att få köpa sig in på kvällen (stops the gatebill).
Till slut, om hvarken varningar eller böter hjälpa^
blir vederbörande »rusticerad», d. v. s. förvisad från
universitetet för en viss tid. Rusticeringen är ett
allvarligt straff för den som studerar på allvar (för
att taga »Honours»), ty en dylik examen måste
af-läggas på fyra år, hvarken mer eller mindre, och
blir man förvisad på en termin eller mer, hvilken
tid då icke räknas eller kan ersättas, så är ens;
akademiska karrier ohjälpligen förstörd. Utan
»he-ders»-examen kan man ej bli hvarken tutor eller
fellow.

För att fullständiga denna kortfattade teckning,
bör jag kanske äfven nämna ett par af Oxfords mest
karakteristiska »dagar». Den 5 nov. förekommer gärna
en sorts torggruff mellan studenterna och stadens
borgare (Town and Gown). Det är minnet af Guy
Fox’ misslyckade försök att spränga parlamentet i
luften (1605), som firas på detta vis. — Festliga
äro äfven de dagar, då roddtäflingarna mellan
de-olika collegen äga rum. Dagen afslutas med den
»Bump-supper», som det segrande båtlaget ger för
sitt college. — Och slutligen må
commemoration-week nämnas, dagarna närmast efter läsårets slut
i juni, då studenternas vänner och bekanta, särskildt
de yngre kvinliga, öfversvämma lärdomsstaden och
fråssa i baler och utflykter efter uppsaliensiskt
vår-fest-manér. Fast, sång och serenader få de vara
utan.

Egendomligt nog är det i England, den kallt
praktiska pänningbegåfningens och den torra prosans
förlofvade rike, som Oxford är beläget. Denna
omständighet kan dock få utseende af en tanke, af
något mera och djupare än en tillfällighet. Ty icke
nog med att. ytterligheterna ofta beröra hvarandra.
F,n ytterlighet frambringar nog gärna sin motsats.
Studenternas Oxford ä r en ytterlighet, idyllen
drifven till sin spets, och man har stort skäl att klaga
öfver dess obetydliga praktiska resultat. Som
motvikt kan den ju ändock ha sitt värde. Och så länge
det endast är de förnäma och rika, som kunna kosta
på sig en studievistelse i Oxford (det är nämligen
ett. mycket dyrt nöje), får nog idyllen vara ostörd.
Tv i England är man mån om sina ärfda privilegier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/4/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free