Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 30 November 1902 - Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR MONTELIUS..
Vi meddela i dag bilden af professor Oscar
Montelius, närmast med anledning af de populära
föreläsningar lian under en följd af år hållit i Statens
historiska museum, och hvilka han nu i och för
utgifvandet af ett större vetenskapligt arbete kommer
att afbryta under närmaste året för att därefter åter
upptaga dem.
Det är sällan en märkesman inom sin vetenskap
med en sådan entusiasm ägnar sig åt
populariseran-dets svåra konst som professor Montelius, men han
förenar i sig de sällsynta egenskaper, som tillåta
honom att både utföra vidtgående och epokgörande
undersökningar inom sin vetenskap och att sedan
popularisera dessa och därunder fängsla och
underhålla sitt auditorium. Också samlas alltid en talrik
åhörarekrets, hvarhelst han än uppträder vare sig
det är i Stockholm eller inom de rundt kring landet
spridda föreläsningsföreningarne, ja äfven i våra
grannländer Finland och Norge har hans
framställningskonst vunnit honom många vänner.
Det är en svår uppgift denna att popularisera
en vetenskap; den lärde forskaren förirrar sig gärna
in på obetydligheter och beniga detaljer, hvilka den
stora allmänheten ej har förmåga att uppfatta,
under det att den ytliga kännaren ofta under kåseriets
lätta form gifver osanna och skefva bilder. Båda
dessa blindskär seglar Montelius gladt förbi ocli de
kulturhistoriska bilder han målar blifva ganska
lefvande för åhörarne och för det mesta framställer han
dem i en belysning eller ser dem från en synpunkt,
som kommer en att tro, det man aldrig sett dem
förr. Ja, få hafva väl inom vårt land gjort så
mycket för att popularisera den kulturhistoriska
forskningens resultat som han. Och det är ej blott som
föreläsare, han arbetat för denna sak; en mängd
uppsatser inom tidskrifter och kalendrar bära äfven
vittnesbörd om denna hans ifver att väcka till lif
intresse för den kulturhistoriska forskningen.
Af hvilken betydelse hans verksamhet på detta
område varit och är kan endast en eftervärld bedöma,
men däremot kan man redan nu åtminstone delvis
uppskatta den epokgörande insats, han gjort i
utvecklingen af den arkeologiska vetenskapen, åt
hvilken han ägnat sitt lif, utan att låta locka sig
därifrån äfven af ganska förmånliga anbud från häll,
där man velat profitera af hans rediga och klara
tankegång samt stora energi.
När han begynte sina studier i den jämförande
fornforskningen, som då ännu var en vetenskap i
sin linda, liade han den turen eller skarpsyntheten
att se, att för vetenskapens sunda utveckling var
det nödvändigt att fastställa åldern på de olika
föremål, med hvilka denna vetenskap arbetade. Att nå
fram till säkra kronologiska bestämningar var
således den uppgift den unge forskaren satte sig före,
och under ett helt arbetsamt lif har han sträfvat
med detta mål för ögonen. Först sedan kronologien
är fastställd kan man med någon utsikt till framgång
försöka lösa de etnografiska gåtor, på hvilka forntiden
är så rik. Genom ett vidtomfattande studium af
fornsaker, fyndgrupperingar och fyndförhållanden
inom skilda länder, har han spunnit ett kronologiskt
nät alltifrån Ultima Thule ut öfver hela Europa ända
ned till de urgamla kulturområdena i Egypten och
Asien. På detta vis lyckades det honom att för den
nordiska forntiden bestämma åldern på föremål
äfven från mycket aflägsna tider. Att han för detta
ändamål måste söka sig långt söderut beror därpå,
att han för att få säkra utgångspunkter måste fram
till de länder, som redan långt tillbaka i tiden hade
en skrifven historia såsom t. ex. Egypten.
Genom jämförande studier kan man sedermera
bestämma, till hvilket kulturstadium vissa arter at
fornsaker måste hänföras, och ju längre forskningen
fortskrider desto säkrare och skarpare blifva
konturerna på de kulturbilder, som uppdragas. Men
för att ett dylikt kronologiskt nät skall blifva af
något värde för tidsbestämningen af företeelser här
uppe i Norden, kräfves med nödvändighet att
förhållandena inom det sydliga Europa skall vara til)
fullo utredda. Då detta ingalunda kan sägas vara
förhållandet, såg sig Montelius nödsakad att själf
taga i tu med detta jättearbete. Detta är orsaken
hvarför en nordbo har ägnat så stor del af sin
verksamhet åt studiet af ett så aflägset lands
forntid, som Italiens; pä de där vunna resultaten hvilar
den nordiska kronologien.
Dessa hans undersökningar hafva mynnat ut i
ett stort: anlagdt verk öfver Italiens forntid
alltifrån metallernas framträdande. (La civilisation
primitive en Italie.) Detta arbete, som en gång
fullbordadt, städse skall blifva en heder ej blott för
författaren utan äfven för vårt land, börjades
redan 1873. Den första delen utkom 1895 och på
den andra börjar tryckningen innan detta årets
slut. Arbetet är afsedt att omfatta tre delar
och kommer färdigt att innehålla flera tusen
illustrationer.
Den som ej är inne i dylika förhållanden anar
knappt hvilket tålamod och energi ett dylikt,
under åratal räckande arbete kräfver, och ej minst
afsevärdt, hvilka kostnader det medför.
Sammanräknar man de direkta och indirekta utgifterna, så
pass dylika låta beräkna sig, får man för detta
enda verk en summa som ej torde understiga 100,000
kronor.
Men detta arbete är långt ifrån det enda den
flitige forskaren medhunnit; en lista på dem alla
skulle blifva allt för lång; ett par af de mest
bemärkta torde vara hans skildring af vårt lands
forntid i första delen af illustrerad Sveriges
historia, af hvilken en omarbetad upplaga inom kort
utkommer, hans tidsbestämningar inom bronsåldern
och hans Die Chronologie der ältesten Bronzezeit
etc. Flera af hans arbeten ha blifvit öfversatta
såväl till tyska, franska som engelska.
Han har äfven funnit tid till annan litterär
verksamhet; så har han sedan 1875 varit redaktör för
Svenska fornminnesföreningens tidskrift o Ch sedan
1880 för den af Letterstedtska föreningen utgifna
»Nordisk tidskrift».
Att en så mångsidig verksamhet och af en
sådan betydenhet skulle inbringa Montelius många yttre
tecken på erkännande är ju ganska naturligt.
Också är han ledamot af flera akademier, såväl in- som
utländska och ordensutmärkelser i mängd hafva
fallit på hans lott, af hvilka den preussiska Pour le
mérite torde vara den värdefullaste, emedan af denna
endast kan finnas 20 utländska ledamöter och då
räknas alla tyska rikets stater utom Preussen för
utlandet.
Professor Montelius är född i Stockholm den 9
september 1843.
— 130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
