Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 7 December 1902 - Björnstjerne Björnson. Af David Sprengel - Invigningen af Gjöviksbanan i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
och snön de långa vintrarne låg som ett dödens
och den stora stidhetens hölje öfverallt. Genom att
fadern redan innan sonen hunnit blifva mer än
.sex år gammal förflyttades till Næsset i
Romsdalen, kom emellertid den blifvande store
förhärliga-ren af det norska landets skönhet och mäktiga
poesi att tillbringa andra af sina uppväxtår på en
plats som i allt var den förras motsats. Här var
naturen gifmild och vänlig och människorna lifliga,
glada och fritt växande som den. Och den lille
Björnstjerne fick själf denna naturs och dessa
människors kraft, friskhet och glada och stolta
oböjlighet.
Så komma skolåren i Molde, där han genast
blir den ledande bland kamraterna, stiftar
föreningar och frossar i den samtida norska litteraturen,
och så komma åren i Kristiania, där han under
det han förbereder sig till studentexamen, kastar
sig öfver hela den rika danska litteraturen, träder
i vänskaplig förbindelse med Vinje och Ernst Sars
och lär känna stadens danska teater, hvilken det
blir hans uppgift att bekämpa och söka ersätta
med en norsk och nationell! År 1852 reser han
hem och tillbringar ett år där, hvarunder han
träder i lifligare och varmare förbindelse med ortens
bönder, sina blifvande hjältar, men återvänder så
till Kristiania, och nu är han med ens i elden —
den eld, ur hvilken han aldrig skall dra sig
tillbaka I Han gör sig känd som oförfärad och
hetsig kritiker och medelst den goda eld och den goda
hänsynslöshet, som ständigt varit hans liksom alla
passionerades bästa, men farliga egenskaper,
skaffade han sig hoptals af bittra och ursinniga
fiender bland de åldrade parfymtillverkare och de
gamla blomsterförsäljerskor, som utgjorde de
producerande. Storm och hotande sus stod det genast
från början kring hans namn, och så är det nu
i femtio år, som detta namn blänkt och lyst fram-
för slaglinien! Härefter kan man sammanfatta alla
biografiska uppgifter i en enda, att han stått i
breschen i alla offentliga strider, och om han rest
i utlandet eller tillbringat år ensam på en
egendom betyder härvidlag intet.
Själfva hans »genombrott» till modern och
europeisk uppfattning betyder icke så mycket och ett
för öfrigt mindre lyckadt verk som »Laboremus»
visar, att han aldrig varit europé, som till exempel
Brandes utan ständigt ett stycke af en romantiker.
Så som han vid tjugu år står för en, så står
han också för en under hela sitt följande lif. Med
en i en storartad natur fritt uppväxt människas hela
andliga hälsa och brusande och glada rikedom på
krafter dyker han upp i det offentliga lifvet och
öppnar med bullersam, men mäktig styrka kampen
mot det han ser mörkt och förkrympt i den allmänna
eller privata tillvaron. Hur mycket dunkelt och fult
han får se ute på stadens gator, och hur mycket
oskönt och vanhederligt han tycker sig skymta
bakom husens dörrar och fönsterrutor! Men hvarför
förtvifia och kasta bort hoppet? Utanför gatornas
och grändernas smuts och elände tager ju den stora,
ofördärfvade och eviga naturen vid och hvarför skulle
man icke vara hoppfull, när man vet huru nära
dess outtömliga ljuskällor och aldrig sinande hälsa
befinna sig! Det är bara att leda in luftströmmarne
i det mänskliga lifvet och bekämpa de mörka
osanningar, som befiäcka detta!
Så har Björnstjerne Björnson under femtio år
varit sitt lands och sitt folks store optimistiske
ljus-och sanningskämpe. Han har talat högt och
våldsamt och han har förargat många som icke förstå
att den som kommer från fjällen och de stora
skogarne måste tala högt och våldsamt, men af alla
dem som han förargat finns det väl ingen som icke
skall känna luften underligt död och stilla den dag
då den rösten ej längre ropar ut sina ord.
DAVID SPRENGEL.
INVIGNINGEN AF GJÖVIKSBANAN I NORGE.
Klicht: Ken. A.-B, Peynt Silfversparre, Sthlm—Gbg.
J^rins Carl har i dagarna invigt den nya Nordbanelinien Kristiania—Gjövik. Den nya bandelen går genom en hänförande
vicker trakt och blir förvisso till gagn såväl för handel och industri som för turistlifvet i Norée. Vid ett flertal stationer
uppvaktades prinsen, som ock deltog i den stora invigningsmiddagen i Gjövik. Våra bilder visa: Prinsen samtalande med
mötande vid Skreia station samt den nya Gjöviks station.
- 156 ~
Soto. Skarpmocn, Kristiania.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
