Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 14 December 1902 - Tyske käjsaren vid Krupps begrafning - Bertha von Suttner - Statyn öfver Köpenhamns grundläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKE KÄJSAREN VID KRUPPS BEGRAFNING.
BERTHA von SUTTNER.
OMNÄMND TILL ERHÅLLANDE AF NOBELSKA
FREDSPRISET.
Iftrr
käjsar wilhelm följer närmast efter likvagnen.
Den under så tragiska omständigheter bortgångne mäktige
industrimannen Fr. A. Krupps begrafning i Essen var den mest storslagna
begrafning af en privatman sum vår ttd> Tyskland bevittnat. Främst
bland deltagarne i sorgetåget, som gick Irån det 11 ila Kr uppska
familjehuset u* till familjens privata begrafningsplats, mellan mànpa tusenden
spalierbildande arbetare, märHes käjsar Wilhelm, och elter honom
följde en mängd ministrar och andra höga ämbetsmän. Vår bild
återger denna del af tåget. Efter begrafningen höll käjsar Wilhelm ett
märkligt tal till arbetarne och andra närvarande, i hvilket han
förklarade sig med sitt käjseiliga ord g* i borgen for den aflidnes heder, och
på d t häftigaste angrep de tyske socialdemokraterna därför att deras
centralorgan offentliggjort de bekanta angreppen mot Krupp rörande
hans privatlif på Kapri.
STATYN ÖFVER KÖPENHAMNS
GRUNDLÄGGARE.
Foto. Fred.. Riise, Köpenhamn. Kliché: Bengt Silfversparre.
PROF. BISSENS NYA STATY ÖFVER BISKOP ABSALON,,
aftäckt i Köpenhamn den 30 nov.
Sockeln af svensk granit.
Bertha von
Suttner
föddes 1843 i Prag.
Hennes läder
var den
österrikiske lält-marskalk öjt-nanten grefve
FranzKiiisky.
Hon ingick
1876 äktm
skap med den
öslerrikiske
fri herren [-skriftställaren-]
{+skriftställa-
ren+} Artur v.
Suttne-, lefde
med h0"0m
bortåt tio år
i Tiflis,
återvände därefter till
Europa och bor
nu på slottet
Hermansdorf
i nedre
Österrik . Hon har
offentligijort
en mängd
skönlitterära
arbetm, men
först med sin
1889
offentliggjorda roman
"Ned med
vapnen" och
sin därmed
började
energiska vei k-
samhet i
fredssakens
tjänst vann hon världsberömdhet. Sedan 1892 utger hon frin Dresden
månadsskriften "Ned med vapnen", organ för det internationella
fredsförbundet i Bern. Mindre bekant än djn stora fredsromanen är von
Suttners 1891 utgifna skrift "Maskinåldern", i hvilken hon ger utkastet
till en statsroman efter modern-materialistisk åskådning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
