Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. Den 1 Mars 1903 - Professorerna A. V. Quennerstedt, P. J. H. Leander, H. O. Lindgren - Professorerna Edvard Lidfors, F. G. A. Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. J. H. LEANDER. — H. O. LINDGREN. — A. V. QUENNERSTEDT.
Professorerna vid Lunds universitet i anatomi
med. d: r Hj. O. Lindgren, i praktisk filosofi fil. d: r
P. J. H. Leander, och i zoologi fil. d: r A. W.
Quennerstedt ha på begäran entledigats från sina
professorsbefattningar.
Född i Växiö den 17 maj 1837, blef Hjalmar
Ossian Lindgren 1855 student vid Lunds universitet,
1862 med. kand. och 1866 med lic. samt två år
senare med. d:r (primus). 1867 docent i anatomi,
förestod hon e. o. professuren i anatomi och histologi
från 1878 till 1882, då han utnämndes till professor
i anatomi. L. har äfven varit mycket verksam som
praktiserande läkare; han har sålunda i längre eller
kortare tider tjänstgjort som läkare vid
länslasarettet i Lund, vid Ramlösa hälsobrunn, som t. f.
stadsläkare i Västervik, som stadsläkare i Lund, på
Stenungsön, o. s. v. Som stadsfullmäktig i Lund,
ledamot af domkyrkorådet därstädes och af Malmöhus läns
landsting liar L. tagit liflig del i olika ärenden. Från
•och med 1897 års riksdag är han för Malmöhus län
ledamot af Första kammaren.
Pehr Johan Herman Leander föddes den 31 maj
1831 i Hjelmseryd i Jönköpings län. Student vid
Lunds universitet 1851, blef han 1860 fil. kand. och
1862 fil. d: r. Han kallades s. å. till docent i
teoretisk filosofi och utnämndes 1863 till adjunkt i
teoretisk och praktisk filosofi vid Lunds universitet
samt förestod i många läsår professuren i praktisk
filosofi. Slutligen blef han efter kallelse af
humanistiska sektionen professor i detta ämne 1886. L.
är anhängare af Boströmska filosofien och har bl. a.
utgifvit framstående skrifter rörande
substansbegreppets historiska utveckling, såsom »Om
substansbegreppet hos Cartesius, Spinoza och Leibnitz», 1862,
»Om substansbegreppet hos Kant och de tänkare, som
från honom utgått», 1863, m. m.
August Vilhelm Quennerstedt är född i
Ryda-holm, Jönköpings län, 1837. Student vid Lunds
universitet 1856, blef han 1862 fil. kand. och s. å. fil.
d: r. Docent i zoologi 1865 och adjunkt i ämnet
1873, förestod Q. professuren häri. från 1877 till
1880, då han tillträdde den samma. 1891—95 var
ban universitetets prorektor och valdes 1895 och 1897
till dess rektor. Sedan 1895 är’ Q. ledamot af
styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut. 1 den första
Svenska polarexpeditionen, under Torell och
Nordenskiöld, till Spetsbergen 1858, deltog Q., hvilken 1863
företog en ny ishafsfärd omkring Jan Mayen.
Professor Q. har utöfvat en rätt omfattande verksamhet
som skriftställare, i det att han utgifvit arbeten om
Spetsbergens däggdjur och fåglar, om djurlifvet i
Ishafvet mellan Spetsbergen och Grönland, om
Darwinismen, o. s. v.
EDVARD LIDFORS. F. G. A. DAHL.
TILLHÖR VECKANS PORTRÄTTGALLERI.
Kliché: Benit Silfversparre.
70 år fyllde den 11 d:s förre professorn vid Lunds
universitet Edvard Lidfors, numera bosatt i hufvudstaden,
såsom ledamot af Nobelinstitutet.
L., som 1863 aflade fil.-kandidatexamen, blef 186(5
adjunkt i ny-europeisk lingvistik vid Lunds universitet och
s. å. fil. d:r. Sedan ban för det mesta upprätthållit
pro-ifejssuren i ny-europeisk lingvistik och modern litteratur
vid nämnda högskola blef han 1878 dess ord. innehafvare
i och efter den 1885 vidtagna delningen af professuren
pro-ifessor i germanska språk. Han har bl. a. lämnat en
utmärkt öfversättning med noter af "Don Quijote".
Kliché: Bengt Silfversparre.
Förste intendenten prof. F. G. A. Dahl har till k. m:t
ingifvit ansökan om afsked från sin befattning såsom förste
intendent för tekniska ärenden inom
öfverintendentsäm-betet.
D., som föddes d. 13 febr. 1835 i Stockholm och
studerade vid akademien för de fria konsterna, hvaraf han
1875 blef led., blef s. å. Vetenskapsakademiens arkitekt och
1877 lärare i ornamentik vid Tekniska högskolan. 1883 blef
han v professor vid Konstakademiens läroverk och 1886
intendent i öfverintendentsämbetet. D. liar 1)1. a. lämnat
ritningar till K. biblioteket i Stockholm.
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
