Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 28. Den 12 April 1903 - Nobelverken. Af Ida Bäckmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nobelverken.
En skildring från de världsberömda petroleumverken För HVAR 8 DAG.
v " -
Jrk .■
Ifter fotografi Klicht: Km. A.-B. Bengt Silfversparre, Sthlm—Ob»
NOBELVERKEN: Vy från hamnen i Baku.
Sedan urminnes tider har den eviga elden vid
Baku på Apscheronska halfön varit föremål för
tillbedjan hos invånarne i denna ofruktbara och öde
stepptrakt. Först i början af det 19:de århundradet,
då transkaukasien blef en rysk besittning, kom man
till en praktisk användning af dessa gas- och
naf-tautströmningar ur jorden, hvilka nu för tiden
utgöra en nästan outtömlig källa till rikedom för
Ryssland. Ett halft århundrade förgick, utan att staten
skördade någon afsevärd vinst af härvarande
nafta-källor, hvarför den i jan. 1873 omsider beslöt sig för
att öfverlåta naftaindustrien åt enskilda. Nu fick
den ett helt annat uppsving och gaf staten en
inkomst af flera millioner rubel. Flera företagsamma
män uppgåfvo det gamla brunnsystemet och började
i stället borra i jorden, hvarigenom s. k.
naftafon-täner uppstodo. Redan i juni 1873 slog den första
fontänen och lämnade från ett djup af blott 28
meter på kort tid flera millioner pud råolja.
Transportkostnaden från fyndorten till staden Baku, där
oljan renades och utskeppningen därifrån till det
öfriga Ryssland visade sig dock så dyrbar, att det blef
ringa vinst öfrig för fabriksägaren. Därjämte
infördes ett nytt tullsystem, som visade sig mycket
hindrande för produktionens utveckling, och år 1874
uppstod den första naftakrisen.
Just vid denna tid ankom af en händelse Robert
Nobel till Baku och med sin broder Ludvigs bistånd
förde han naftaindustrien in på en helt ny väg. Med
rätta har man därför kallat dessa båda bröder
naf-taproduktionens grundläggare i Ryssland.
Familjen härstammar som bekant från Sverige,,
hvilket land ingeniör Immanuel Nobel 1838 lämnade
för att bosätta sig i Ryssland. Här upprättade han en
mekanisk verkstad, i hvilken han och hans söner
Ludvig och Robert för ryska statens räkning
tillverkade en del maskiner. Verkstaden öfvertogs vid
faderns död af Ludvig Nobel, hvilken skötte den
med sådan framgång, att han inom kort var en
förmögen man.
En gång hade Ludvig åtagit sig en leverans åt
staten af skjutgevär och sände för den skull sin
broder Robert till Kaukasien att där uppköpa det
dyrbara valnötsträd han behöfde till bösskolfvar. I
dessa trakter fick Robert noggrannare kännedom om
naftaindustrien i Baku, han reste dit ned, och hans
klara blick insåg snart, att här stod ett vidsträckt
fält öppet för en kapitalstark man med tekniska
kunskaper. Utan lång tvekan inköpte han några tiotal
hektar naftaland i Balachani och ett raffineri i Baku.
Till en början ställde sig Ludvig Nobel ganska
tvifvelaktig gent emot framgången af broderns företag,
NOBELVERKEN: Petroleumverken.
— 447 —
Kfter fotografi.
Kliché: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre, Sthlm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
