Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 29. Den 19 April 1903 - Hvad är och hvad bör ett etnografiskt museum vara? Af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING
det alltför knappa anslag, som
står afdelningen till buds är den
dock fortfarande för sin tillväxt
mest beroende af enskilda gifvares
välvilja.
Hvad är då ett etnografiskt
museum, hvad är meningen
därmed och hvilka uppgifter har det
att fylla?
Ordet etnografi betyder
ordagrannt folkbeskrifning. Det kan
väl hända att det främmande, för
den större allmänheten kanske
något tungrodda ordet i sin mån
bidragit att göra museet mindre
populärt, men vi hafva intet
lämpligt svenskt ord att sätta i stället.
Tyskarne hafva bildat sitt ord
»Völkerkunde», men dess
svenska motsvarighet, »folkkunskap»,
har egentligen i vårt språk en annan
betydelse, som gör detta ord
oanvändbart för föreliggande fall. Vi få
alltså lof att dragas med den
främmande termen och skola nu
se till huruvida den i själfva
verket betecknar något, som kan sägas
ligga utanför området för den
större allmänhetens intresse.
Det gifves knappast någon gren af
litteratur, som är så eftersökt af den
vetgiriga allmänheten, som
resebeskrifningar. Det kan väl hända
att mångas intresse mest fängslas
af dessa »faror, äfventyr och
umbäranden af alla slag», som bruka
bilda en stundom väl kraftig
beståndsdel i vissa reseskildringar, men i hufvudsak är
det väl dock inblicken i de främmande folkslagens
seder och bruk, som utgör den aldrig svikande
dragningskraften hos denna litteratur. Nåväl, det är just
de främmande folkslagens seder och bruk, som ett
etnografiskt museum vill åskådliggöra och rörande
hvilka det också, rätt ordnadt, är i stånd att gifva
en långt mera lefvande föreställning, än någon aldrig
så rikligt illustrerad bok. Museet skall visa de olika
folkens sätt att kläda och pryda sig, deras husgeråd
och näringsämnen och sätten för dessas tillredande,
frfo. HVAR * DA O. Fig. 1. Kliché: Bengt Süfverrpam,
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING: Japan: Ruddhistiskt altare
och präster.
POto. HVAR 8 DAO. Fig. 2. micM: n™,? .Silf..1 ...
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING: Japan: 1 eceremoni.
det skall visa de redskap eller vapen, med hvilka
människan gjort och gör den omgifvande naturen
sig underdånig och de vapen, med hvilka hon allt
sedan Kains dagar sökt tillkämpa sig sin verkliga
eller inbillade rätt, eller försvara sig mot sina fiender.
I förfärdigandet af dessa vapen och verktyg, likasom
också af alla andra sina nödvändighetsartiklar, har
människan äfven på de mest primitiva stadier
utvecklat ett sinne för såväl det ändamålsenliga, som
det prydliga, hvilken utveckling det ej kan vara annat
än i hög grad väckande att närmare studera. Vidare
skall ett etnografiskt museeum
visa de mera intellektuella sidorna
af de olika folkens lif, från de
lägre ståendes vidskepelse och
trolldom, upp till de mera
framskridnas mer eller mindre högt
utvecklade religionsformer.
Det är, kort sagdt, den
mänskliga kulturens utvecklingshistoria,
som man finner framställd i de
etnografiska museerna. Härvid
är dock att märka, att man
öfverallt — jag talar här blott om
Europa — där etnografiska
museer finnas, af rent praktiska skäl
måst begränsa deras omfattning
till de utomeuropeiska folken. De
europeiska folkens etnografi, som
måste behandlas efter en helt
annan måttstock, har man
öfver-låtit åt hvarje särskildt land att
genom specialmuseer illustrera.
Vi hafva i detta afseende gått i
spetsen genom vårt berömda
Nordiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
