Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30. Den 26 April 1903 - Svensk-Amerikanska läroverk. IV. Augustana College. Af Carl Sundbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Hvad som i denna serie om svensk-amerikanska
läroverk förut är sagdt om de tre linier, på hvilka
undervisningen vid dessa anstalter är delad, gäller
i hufvudsak äfven om Augustana. Här finnes
alltså en lärd skola, ett handelsinstitut och
ett m u s i k k o n s e r v a t o r i u m . Det är af stort
intresse att iakttaga dessa tre afdelningars inverkan
på hvarandra, hvarom helt naturligt man i Sverige
och, som jag tror, i allmänhet i Europa saknar
erfarenhet. Det torde kunna sägas vara samma
förhållande som vid våra universitet, där den ena
fakulteten gifver något af sitt bildningsvärde åt den
andra, äfven utan att studenterna i de olika
fakulteterna direkt studera hvarandras discipliner. Det
hindrar allt för stor ensidighet, och det bidrager
till förståelse hos den ena lifsuppgiftens män tör
den andras lefnadskall: juristens för medicinarens,
medicinarens för filosofens o. s. v. På samma sätt
i de amerikanska skolorna. Gymnasisten i »college»
umgås här mera kamratligt med eleven på
handelsinstitutet, och hans blick vidgas därigenom något
för de praktislca yrkenas betydelse och värde.
Måhända är detta förhållande ett grand i vågskålen,
hvarigenom dess visare i Amerika ställer sig så
gynnsamt för handelns och industriens anseende och
därigenom tillför dessa lefnadsbanor ökad intelligens och
kraft. A andra sidan mottager eleven på
handelsinstitutet i umgänget med gymnasisterna en mera
öppen blick och ett visst förstående för den
humanistiska bildningen och dess förädlande och
förfinande inverkan, som icke torde vara utan sitt
värde. Det felas nu blott, att vid sidan af dessa
skollinier samt musikskolan äfven inrättades
tekniska läroverk, så vore hela den vanliga
bildnings-kretsen färdig. Detta har verkligen skett,
åtminstone på ett ställe i Amerika, nämligen vid
Minnesota statsuniversitet i St. Paul, där dessutom en
mycket högt stående landtbruksskola är förenad med
de öfriga.
Hvad som är grunden till Augustanas betydelse
■och det dominerande inflytande, som därifrån
utöfvas öfver bela Svenskamerika är emellertid den
teologiska fakulteten, som också utgör den
historiska grunden för bela det nu så blomstrande
läroverket. — För att få en öfverblick öfver de
kyrkliga behof, som från Augustana förses med
herdekrafter, bör man veta, att år 1901 funnos i
Amerika 781 svenska kyrkor, af hvilka flera såsom i
New York, Jamestown, Chicago, Minneapolis m. fi.
platser äro storartade, verkligt monumentala bygg-
£fter fotografi Kliché: Bengt Silfversparre.
PRESIDENTEN ANDRÉENS ROSTÄDT
Augustana, Röck Island.
Efter fotografi. Kliché: Bengt Silfversparre.
PRES. GUST. ANDREEN OCH D:R CARL SliNDBECK
utanför hufvudingången till Augustana College.
nåder, tillsammans representerande ett värde af
öfver 18 Va millioner kronor; vidare att Augustasynodens
församlingsskolor samma år besöktes af 20,135 barn
och dess söndagsskolor af 53,048 barn, att
prästerskapets antal uppgick till 458, och att församlingarne
utgjorde 921, delade på 8 stift (»conferences») och
2 missionsdistrikt.
1 synnerhet vid tanken på de många skolorna,
elär alltid under Augustanas ädla beskydd det
svenska språket med verklig kärlek vårdas och
skyddas, må man väl stanna inför dessa siffror och
ställa den frågan till sig själf: i hvilken oändlig
skuld står icke Sverige för detta storartade
bildningsarbete, som i det vackra Röck Island bedrifves
så långt från och — låtom oss erkänna det —■ så
föga understödt af moderlandet.
Det torde måhända efter dessa reflexioner vara
af intresse att i det följande göra något närmare
bekantskap med de ledande männen ocli
student-lifvet vid vårt fjärrbelägna, men oss ändå så nära
stående broderuniversitet vid Mississippi.
Helt säkert skulle det vara af allra största
intresse för oss här hemma i Sverige, om det kunde
uppvisas och bevisas, hvad som är orsaken till
den stora lifskraft, som onekligen röjes hos den
svenska kyrkan, sedan densamma b ifvit omplanterad i
Amerika. Såväl hos kyrkans vänner som hos dess
motståndare torde detta problem uppväcka en
berättigad nyfikenhet.
Utan att på minsta sätt göra anspråk på att
uttömmande behamra ett dylikt spörjsmål, torde
emellertid några få ord om den teologiska fakulteten
i Piock Island vara ägnade att belysa saken i fråga.
Frän denna fakultet e ler »Theo!ogical Seminary» har
hela det svensk-amerikanska prästerskapet som
bekant utgått, och detta prästerskap har i sin tur på
mindre än 50 år grundat öfver 900 ev. luth.
församlingar och byggt omkring 800 kyrkor.
Hvad som vid första beröringen med den
teologiska världen vid Augustana-fakulte en genast
gifver sig tillkänna äfven för den med måttliga
instinkter för andliga värden utrustade, det är den
enighet och homogenitet mellan allt och alla, som
öfver allt framlyser. Det är något af
vapenbrödraskap från gemensamt, segerrikt fälttåg. Den
konkurrens och s’undom animosi’èt mellan
ämbetsbröder, som stundom följer af clet på byråkratiska
grunder byggda merit- och befordringssystemet finnes ej
spår af. Det tyckes som personligheterna, icke blott
de skilda teologiska disciplinerna inom fakulteten
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
