Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40. Den 5 Juli 1903 - Franska äreminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA ÄREMINNEN
verkningen af bordet, som i hvarje höm fick ett
bläckhorn och pänna som tillhört George Sand,
Alexander Dumas, Lamartine och Victor Hugo. Man
öfvertalade emellertid skalden att icke så bortgifva
en sak af denna betydelse, då den ju kunde råka
i ovärdiga händer — han behöll bordet och skänkte
i stället tusen francs till tombolan.
i samma våning är biblioteket inredt, i hvilket
finnas aüa vackra och sällsynta upplagor af Victor
Hugo’s verk. Väggarne i detta rum äro prydda med
skaldens porträtt.
Andra våningen innehåller den lägenhet Victor
Hugo upptog 1833 och 1848.
Antichambren är prydd med möbler han själf
tillverkat under landsförvisningens dagar. Stora sa-
longen är helt fylld af teckningar af Victor Hugo.
Härifrån inkommer man i ett annat rum, en
kinesisk salong komponerad af Victor Hugo. Från detta
rum inkommer man i ett som här blifvit i detalj
kopieradt efter skaldens dödsgemak. Där står den
stora sängen, byrån i hvilken han förvarade
manuskript, arbetsbordet samt på spiseln det ur som
visade den store mästarens sista timme.
I öfversta våningen äro inrymda porträtt af
familjen m. m. De angränsande rummen innehålla
en hel samling af olikartade föremål, som bära
skaldens bild. Där finnas byster, stora och små, i
brons, zink, lera och gips, medaljer, band, visor m. m„
allt sådant hvarmed gatan velat hedra honom, sådant
som visar hans ofantliga popularitet.
monumentet öfver
EMILE ZOLA.
Snart efter Emil Zola’s
död tog »Föreningen för
mänskliga lättigheter» i
Paris initiativet till en
minnesslod åt den store
skriftställaren och
fosterlandsvännen. En komité
föreslog trenne
bildhuggare, men Madame Zola
valde själf Constantin
Meunier, den ryktbare
skulptören. Denne åtog
sig uppdraget med villkor
att få samarbtta med
Alexandre Charpentier.
Den i-kizz till monumentet
dessa konstnärer uppgjort
har nu varit utställd och
som naturligt är tillvunnit
sig en ofantlig beundran.
Det mäktiga, men likväl
graciösa verket visar vid
foten af sockeln en mor
med ett spädt och ett
något äldre barn; ett
stycke från dem står en
arbetare, af den kraftiga
typ Meunier skapat. På
sockeln i-ynes Zola, liksom
vandrande framåt, följd af
en kvinnlig figur,
Sanningen.
Säkerligen skall detta
konstverk väcka en utom
ordentlig uppmärksamhet
öfver hela den civiliserade
världen, dels tillfölje dess
halt och dels på grund af de
känslor som fö jt Zola
under hans lifsgärning.
Efter fntoqrafi. Kliché: Bevift Silfversparre.
SKIZZ TILL DET BLIFVANDE ZOLA-MONUMENTET AF MEUNIER OCH CHARPENTIER.
I HÖRNET MEUNIEh’S PORTRÄTT.
- 633 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
