Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46. Den 16 Augusti 1903 - Förädling af lappländsk järnmalm inom landet - Kapprodd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄDLING AF LAPPLÄNDSK JÄRNMALM INOM LANDET.
Klichi: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre, Sthlm—Gb§
EN MINNESVÄRD BILD FÖR SVENSK JÄRNINDUSTRI; Ångaren S:t George lossar 2,000 tons lappländsk
järnmalm för förädling inom landet.
Kliché : Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
VY AF BANAN VID VAXHOLM, där Stockholms roddförening vann Löwenadlers vandringspokal. — Öfre
bilden visar en grupp af Helsingborgs roddklubbs >Drott»-lag, som nyligen vann l:sta pris.
— 737 —
Som bekant är grufdriften i de stora malmfälten, i
Kii-ruunavaara och Malmberget baserad på utförsel af malm, och
röster hafva höjt sig för åstadkommande af förädlingsverk
inom landet af åtminstone någon del af de stora lappländska
malmtillgångarna.
En realisering af detta önskemål håller nu på att
försökas vid en del järnbruk i mellersta Sverige, i det till
Göteborg öfver Narvik ankommit en last Tualluvaara-malm, 2,000
ton, f. v. b. till Uddeholm, Storfors, Degerfors, Bofors och
Laxå. Sedan vid Tualluvaara malmfält en del förberedande
arbeten utförts, bröts under sistlidna vinter c:a 5,000 ton malm,
och det är största delen af denna malm, som nu vid de
ofvannämnda verken skall underkastas praktiska och tillräckligt
omfattande försök, för att därigenom kunna afgöra huruvida
grufbolaget bör vidare bearbeta grufvorna och skaffa sig
lämplig förbindelse från gruffältet till Kiiruna station.
Tual-luvaara-malmen, som nu är under användning till de ofvan
nämnda bruken, håller 67 à 68’/2 °/o järn och 0,008 à 0,011 °/o
fosfor, och synes sålunda gifva ganska goda förhoppningar.
Tilläggas bör kanske, att Statens järnvägar icke beviljade
större fraktlindring än att det för t. ex. de värmländska bruken
blir ej obetydligt billigare frakta malmen till Narvik, därifrån
på sjön till Göteborg, vidare efter omlastning i pråmar öfver
Vänern och slutligen, efter ytterligare omlastning, på järnväg
från Vänershamn till bruken. För de i östra Sverige belägna
bruken torde äfven sjöfrakt från Luleå ställa sig billigare än
den, trots nedsättningen höga järnvägsfrakten.
KAPPRODD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
