Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 49. Den 6 September 1903 - Emil Hillberg. Af O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL HILLBERG.
Det har sagts om Lars Hjortsberg, att »han
var i de flesta afseenden den ypperste
skådespelare Sverige ägt. Utom den egentliga tragadien, för
hvilken han icke var rätt passande och hvari han
ej heller försökte sig mer än en gång, fanns ingen
dramatisk konstart, i hvilken han ej firade de mest
lysande triumfer.»
Månne i?ke ungefär detsamma kan sägas om
Emil Hillberg, hvilken i just dessa dagar går att
fira sitt trettioårs-jubi eum s^m skådespelare — han
debuterade nämligen i början af år 1873 som
Benvolio i »Romeo och Julia» på Dramatiska teatern
och som Herved Bosson i »Bröllopet på Ulfåsa» på
K. teatern — och måste ban icke betraktas som
den, hvilken förmått upptaga Hjorisbergs mantel?
Blott med den skillnad, att HiTberg mycket väl
lämpar sig för »den egentliga tragedien», medan hans
skaplynne däremot icke är gjordt för farsen.
Vi hafva efter Lars Hjortsberg haft åtskilliga
sceniska artister, som nått högt, mycket högt, hvar
och en på sitt område. Edvard Swartz lär ju i
sina roller ha varit nobel, ridderlig, storstilad och
djup som få och kunde tolka både veka naturer
och skurkaktiga sådana, men för humor måste han
ha varit rent främmande. Knut Almlöf, denne
utmärkte artist, som äfven ett yngre släkte bevarar
i minnet, var ju däremot en utomordentlig humorist,
men naturligtvis omöjlig för stora tragiska roller med
hjältenatur.
De s:eniska artister, som förmå lika väl tolka
det allvarligt storslagna som det, jag skulle vilja
säga allvarligt löjeväckande, lika väl kunna röra
sig i den historiska dräkten som i frack och
nattrock, äro få, mycket få. Men Emil Hillberg är
en af dem, han är en verkligt stor skådespelare.
Ty liksom en verkligt stor författare förmår
han gifva uttryck åt allt hvad som kan röra sig
i en människosjäl, af högt och lågt, af godt och
ondt, af rörande och skräckinjagande. En Snoilsky
har ju kunnat lika lefvande teckna svenska
historiska bilder, som ban innerligt tolkat naturen elfer
skarpsinnigt klargjort förhållanden om det moderna
lifvet — en Strindberg är ju både drömmare och
fantast, verkligbetsskildrare och satiriker. Låtom oss
minnas, att det också finnes sceniska artister, hvilka
ha samma underbara förmåga att intränga i allt
mänskligt och lefvande framställa det för oss. Och
att en skådespelare förmår detta är nästan mera
märkvärdigt, än att en skriftställare kan göra det.
Ty den senare har tusen bilder att röra sig med.
under det att den förre endast har sig själf att
dana en bild af, måste på ett handgripligt sätt
omskapa sig själf.
* * *
THIELE
DON ANTONIO
DOKTOR KLAUS JAGO GREFVE GYLLENSKÖLD
PROSPER BLOCK HERTIG DE SEPTMONTS I STULEN LYCKA
DON EMANUEL
SAMSTHANAKA
— 774 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
