Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 4. Den 25 Oktober 1903
- Jakob Eriksson
- Svenskt krigshistoriskt minne i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ERIKSSON.
Vi äro många, som minnas honom från vår
•skoltid i Nva elementarskolan i Stockholm. Adjunkt
därstädes i zoologi och botanik, undervisade il: r
Eriksson på det mest klara och öfverskådliga sätt
i världen. Hans enkla och allvarliga väsen gjorde
ett djupt intryck på oss, och ingen kunde undgå
att verkligt lära vid hans lektioner.
Så meddelade rektorn oss en dag, att vår
lärare blifvit professor och icke mera. kunde ägna
sig åt ungdomens uppfostran. Den var en heder
för Nya elementarskolan, denna Jakob Erikssons
utnämning, betonade rektorn, och det förstodo vi nog.
Men hvad vi kanske icke tillfullo fattat, var, att
vi i många år haft till lärare en vetenskapsman,
med rykte vida utom Sveriges gränser.
*
Född i Hyllie socken i Lunds stift den 30 sept.
1848, blef E. sålunda nyligen 55 år. Föräldrarne
voro landtbrukaren Anders Eriksson och Eva Bergh.
E. blef 1867 student i Lund,- 1872 fil. kand. och
1874 fil. d: r samt samma år docent i botanik vid
Lunds universitet. Men redan följande år
förordnades E. till adjunkt vid Nya elementarskolan
samt från och med 1876 äfven till botanist och
växtfysiolog vid Landtbruksakademiens
experimental-fält. Men sedan experimentalfältet erhållit tt
högre riksdagsanslag, ägnade sig E. från 1885
uteslutande åt sina vetenskapligt-praktiska studier och
erhöll professors titel. A experimentalfältet har E.,
hvilken under flera resor i utlandet studerat
därstädes befintliga botaniska institutioner, afsedda till
landtbrukets gagn, inrättat ett växtfysiologiskt
laboratorium.
E: s af trycket utgifna arbeten äro särdeles
betydande, och många af dem lia öfversatts till
främmande språk. Vi nämna Studier öfver
legumino-sernas rotknölar 1874, Om meristemet i dikotyla
växters rötter 1877, Ueber Wärmebildung durch
in-tramolekulare Athmung der Pflanzen 1881, Om
potatissjukan 1884, Om några sjukdomar å våra
odlade växter 1890, Bidrag till det odlade hvetets
systematik 1892, Die Getreideroste 1896, tillsammans
med E. Helming, Sur 1’origine et la propagation
de la Rouille des Céréales par la Semeuce 1901.
— E. har dessutom utgifvit exsiccatverk: Fungi
pa-rasitici Scandinavici exsiccati, 10 fasciklar 1882—
—•95 och Collectio cerealis, 4 fasciklar 1889—99,
samt Botaniska väggtaflor, 2 serier, den senare
omfattande 25 taflor, 1896—1900. — Den klarseende
vetenskapsmannen har vidare i tidningar skrifvit
ledande artiklar om den högre land
[bruksundervisningen, om den svenska landtbruksadministrationen m.
m.. samt har arbetat för ordnandet af ett
internationellt försöksväsen. För sina undersökningar
rörande sädesrosten har E. vunnit europeisk
ryktbarhet, hvarpå som bevis må anföras, att lian 1898
ai L’Institut de France i Paris erhöll den sällsynta
utmärkelsen af Prix Dosmazières (1,600 fr.).
Be-dan året förut hade ban af Landtbruksakademien
för samma undersökningar erhållit akademiens jeton
i guld.
Om E: s arbete till trädgårdsodlingens iroinma
skrifver en kompetent penna:
»Till professor JAKOB ERIKSSON stå vår
trädgårdsodlings utöfvare i mycket stor tacksamhetsskuld
för allt hvad denne berömde vetenskapsman
verkat till gagn för trädgårdsskötseln i vårt land.
Under den långa tid, eller ända sedan år 1878, som
professor E. tillsammans med direktör Pihl
redige-gerat Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift, har han
sålunda publicerat en mängd värdefulla uppsatser
af trädgårdsbotaniskt innehåll i denna tidskrift.
Särskildt fraktodlingen har i professor E. en varm vän,
som på mångahanda sätt kraftigt befrämjat
densamma. Det under utgifning varande, utmärkta
planschverket »Svenska Fruktsorter i färglagda
afbildningar», som till och med af Tysklands mest
framstående pomologer anses såsom det förnämsta,
som i den vägen någonstädes existerar, är sålunda
till stor del professor Erikssons verk.
När Sveriges Pomologiska Förening i mars 1900
bildades, åtog sig professor E. välvilligt
ordförandeskapet i densamma, och tack vare lians kloka, och
insiktsfulla ledning har denna förening under den
tid, som sedan dess förgått, vunnit en för en
horti-kulturell förening i vårt land ovanligt stor
tillslutning.
Men äfven på flerfaldiga andra sätt, såsom i
föredrag och dylikt liar professor E. verkat till
trädgårdsskötselns fromma. Hans »Botaniska väggtaflor»
beröra äfven till afsevärd del trädgårdsskötseln och
begagnas som undervisningsmateriel bland annat vid
flera af våra trädgårdsskolor.»
Det sagda lämnar ett tillräckligt vittnesbörd om
professor Erikssons stora betydelse för vårt
landtbruk och trädgårdsskötsel, liksom det visar hans
ovanliga arbetsförmåga.
SVENSKT KRIGSHISTORISKT
MINNE I DANMARK.
I den danska
staden
Nak-skovs kyrka å
Lolland finnes
en granat, som
under Gari X
Gustafs andra
danska krig år
1659 vid
stadens bombardering insköts
genom
kor-hvalfvet. Öfver den i koret
förvarade
granaten hänger
en tafla med
följande
inskription:
ANNO 1659.
Sondagen den
19. Junii er
denne Granat
indskudt af de
Svenske ve
giorde paa
Alter-Taflen
stoer Skade.
Förnyet 1902.
Texten efter
Afskriften i
Marmora
Da-nica.
— 50 .—
Amatorfoto.
EN SVENSK GRANAT 1 NAKSKOVS KYRKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:39:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/5/0068.html
