Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 22 November 1903 - August Hjalmar Edgren - Stora nybyggnader i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST HJALMAR EDGREN.
I dessa dagar, dà ett upprop utgått till det
svenska folket om att samla ihop medel till uppbyggande
af ett Sveriges hus å utställningen i S: t Louis, bör
bilden af professor AUGUST HJALMAR EDGREN
vara i dubbel måtto på sin plats på HVAR 8 DAGS
första sida. Professor Edgren har nämligen i många
år varit bosatt i Amerika samt med den engelska
litteraturen införlifvat bl. a. V. Rydbergs
»Medeltidens magi» och Ibsens »På Vidderne», liksom han
till svenska öfversatt åtskilligt ur den amerikanska
skönlitteraturen samt många dikter af Longfellow.
Professor Edgren, som sålunda i vetenskapligt
och litterärt afseende kan betraktas som ett
föreningsband mellan Sverige och Amerika, torde få
anses som ett språkgeni. Hans bana är egendomlig
nog. Född den 18 okt. 1840 å Östanås bruk i
Värmland blef E. student i Uppsala 1858, aflade
officersexamen i Stockholm 1860, hvarpå han 1831—83 som
officer i Nordstaternas tjänst deltog i inbördeskriget.
Mot slutet af 1863 tog han afsked och tjänstgjorde
1864—70 vid Värmlands regemente, under hvilsen
tid han också utrikes bedref språkstudier.
Under hela 70-talet var E. bosatt i Amerika.
Han erhöll 1874 fil. doktorsgrad vid Yale college
och blef s. å. docent i franska därstädes. Han
biträdde äfven vid undervisningen i sanskrit och
förestod 1878—79 Whitneys professur i sanskrit och
jämförande språkforskning. 1880 blef E. docent i
sanskrit i Lund och 1884 professor i sanskrit och
lefvande språk vid Nebraska statsuniversitet i Lincoln,
Nordamerika.
Åren 1891—93 uppehöll professor Edgren sig i
hemlandet. Göteborgs högskola hade nämligen
kallat den öfverlägsne vetenskapsmannen till professor
i nyeuropeisk linguistik med undervisningsskyldighet
i germanska språk samt sanskrit, och E. var äfven
1891—93 högskolans rektor.
Emellertid återvände professor E. 1893 till
Nebraskauniversitetet för att tillträda professuren i
romanska språk; han blef där 1896 dekanus för
»graduai»-afdelningen samt 1899 professor i språkvetenskap och
sanskrit.
För tredje gången kallade fäderneslandet, när
lian 1901 blef medlem af Svenska akademiens Nobel-
institut. E. tilldelades då af Nebraskauniversitetet
juris doktorsgraden, en utmärkelse som det ej förr
gifvit åt någon af sina egna lärare. Studentkåren
lät utföra sin uppburne lärares porträtt i olja att
förvaras vid universitetet, och blef E. efter sin
återkomst, mot amerikanskt bruk, erbjuden att som
emeritus professor kvarstå.
E: s verksamhet som skriftställare har varit
ovanligt stor och mångsidig. Den har sträckt sig från
det rent språkvetenskapliga området till, såsom förut
antydts, den konstnärliga öfversättningen och
originaldikten, och liar E. ganska betydande skaldiska
egenskaper.
Professor Edgren har sålunda, för att i korthet
lämna en öfversikt af hans produktion, skrifvit t
»Sanskritspråkets formlära» 1883, och »A
Compen-dious Sanskrit Grammar» 1885, samt öfversatt
Kali dasas två dramer »Schakuntala» 1875 (på
engelska 1894) och »Malavika» 1877, samt »Molnbudet»
1875 och »Nala-sagan» 1880. Vidare har han
skrifvit en lärobok i engelska språket 1869, en
tysk-engelsk och engelsk-tysk ordbok, i förening med
professor Whitney 1877, flera språkvetenskapliga
afhandlingar i amerikanska, svenska och tyska
tidskrifter, bland dem den med Norbergska priset belönade
afhandlingen »Quelques observations sur 1’élément
roman de l’anglais» 1883, A Compendious French
Grammar» 1890, »An Elementary Spanish Grammar»
1891, »Jämförande grammatik omfattande sanskrit,
grekiska, latin och gotiska. I: Ljudlära och nominal
stambildningslära» 1893, flera franska annoterade
texter 1894—95, »A Brief German Grammar» (med
Fossler) 1896, »A Brief Italian Grammar» 1897, »A
French and English Dictionary» (med Burnet) 1901,
»An Italian and English Dictionary» 1901. Han har
i olika svenska och amerikanska tidskrifter
afhand-lat fornindiska, svenska, amerikanska och
mexikanska kulturförhållanden och annat, samt utgifvit
»Förenta staternas folkskolor och högre lärosäten» 1879,
»Dikter i original och öfversättning» 1884,
»Skildringar från det minnesrika Mexiko» 1891, »Blåklint» ny
samling af dikter 1894, invigningsskrilten »Göteborgs
högskola» 1894 m. m. Och allt fortfarande arbetar
den framstående rpannen till vetenskapens fromma.
STORA NYBYGGNADER I STOCKHOLM.
Stockholms stationsfråga har, som bekant, varit
brännande i flera år, då Centralstationen har
alltför litet utrymme, och för öfrigt hela stationsområdet
är allt utom tidsenligt. Men med någon
snälltågsfart går denna fråga icke framåt. Det är alltför
många utredningar och förslag, som under årens
lopp framkommit i saken.
Vid Norrtull har emellertid en ny, storartad
godsstation kommit till stånd, så att man ändå
hunnit med något. Den nva bangårdsanläggningen, som
kostar omkring 2,200,000 kr., kommer senast att,
tagas i anspråk med nästa års början.
Hufvudspåren äro två, och dessutom finnas 15
stoppspår. Två och två spår följas åt, och mellan
dem gå breda lastgator, af hvilka endast två ännu
äro stensatta. Vid dessa finnes plats för 80 à 90
It. 8 D.s STOCKHOLMSFOTOGItAF.
DEN NYA GODSSTATIONEN VID NORRTULL.
* — 114 —
Klicht: Kern A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Obø,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
