Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 6 December 1903 - Svante Arrhenius - En framstående norsk matematiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVANTE ARRHENIUS.
Han är ännu ung till åren, ty han är född den
19 februari 1859, men hans rykte sträcker sig vida
omkring i världen. Professor Svante Arrhenius är
helt enkelt en af Sveriges på kontinenten mest
bekante vetenskapsmän. Vid de tal och föredrag, som
af Nobelpristagarne i fysik och kemi hållits i
Stockholm, har Arrhenius namn flera gånger nämnts och
betydelsen af hans teori och slutsatser rörande den
elektrolytiska dissociationen ha i de amplaste ordalag
erkänts. Van’t Hoff, som uppställt lagen om det
osmotiska trycket, uttalar sålunda sin beundran för
Arrhenius, som tagit jättesteg på den en gång inslagna
vägen. Och på icke ens tjugo års tid har den
fysikaliska kemien vunnit en förvånande snabb
utveckling, tack vare sådana män som just Nobelpristagaren
Van’t Hoff och professor Arrhenius.
Svante August Arrhenius är son till
uppbördsfogden vid Uppsala universitet Svante Gustaf
Arrhenius och Karolina Kristina Thunberg. Han blef
1876 student i Uppsala, 1878 fil. kand. och 1884 fil.
lic. samt promoverades samma år till fil. d:r.
Sistnämnda år utnämndes A. till docent i fysikalisk kemi
— denna vetenskap, som egentligen är en
sammansättning af vetenskaper, och som kanske djupare än
allt annat pejlar världens och tillvarons gåtor, an-
tingen det gäller t. ex. en förklaring af solens
verksamhet eller fysiologiska frågor.
Arrhenius arbetade 1881 under professor Edlund
i Stockholm rörande ledningsförmågan hos lösningar
af elektrolyter, och har sedermera, som sagdt,
grundat en storartad lära om den elektrolytiska
dissociationen, hvarigenom ljus kastats öfver de mest skilda
områden af fysiken och kemien. 1886—88 arbetade
A. på flera framstående utländska vetenskapsmäns
laboratorier. 1891 blef han lärare i fysik vid
Stockholms högskola och utnämndes 1895 till professor i
ämnet. Han har äfven varit rektor därstädes.
Professor Arrhenius har på den allra senaste
tiden, på kallelse, föreläst i Kristiania, där Norges
berömdaste vetenskapsmän samlats vid hans kateder.
Det är närmast med afseende på detta nya led i
förbrödringen mellan de båda folken, som vi här
återgifva Svante Arrhenius porträtt. Men äfven i
samband med nästa utdelning af Nobelpris har Professor
Arrhenius’ porträtt sitt synnerliga intresse, ty
allmänna meningen i Sverige och utlandet har ju
omfattat detta namn med stor enighet. Och hans
egenskap af svensk bör väl icke utgöra ett absolut hinder
att erhålla denna hedersbevisning såsom
vetenskapsman.
EN FRAMSTÅENDE NORSK MATEMATIKER.
Till professor i
matematik vid universitetet i
Kristiania har i dessa
dagar blifvit utnämnd den
framstående norske
matematikern Carl S t ö
r-m e r. Född 1874 har den
unge vetenskapsmannen
redan hunnit som
forskare göra sig i hög grad
beaktad. I skolan gjorde
han sig mycket bemärkt
för sina astronomiska
observationer, och han
ämnade också egna sig åt
denna vetenskap. Han
ansåg sig emellertid böra
afstå på grund af
nödvändigheten att då också
vara skicklig
matematiker — och den saken
syntes honom alltför svår.
Men ju mer bekant han
blef med matematik desto
mer gripen blef han däraf
och endast 18 år gammal
inlämnades hans första
arbete till tryckning i
Kristiania
Vetenskapssällskap. Sedan har han
helt uppgått i denna
vetenskap. Som Universitetets
stipendiat har S. arbetat
på utgifvandet af Henrik
Abels efterlämnade
skrifter, och är han
medarbetare i ett flertal berömda
matematiska tidskrifter.
Man har stora skäl
antaga att den unge
begåfvade matematikern, i den
ställning han nu intager,
skall blifva af stor
betydelse för den norska
vetenskapen.
Foto. Forbeck. Kristi-mla
PROFESSOR CARL STÖRMER.
— 11 fi —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
