Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 17 Januari 1904 - »Höstfantasi» af Spor - Kronhuset i Göteborg - Veckans porträttgalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
sedan, fast med annat tonfall. — Dina toners svall,
cher maitre, ryckte mig oemotståndligt bort. Du
lärde mig att glömma mig själf för en stund .. .
— Än jag då! sade lian plötsligt, öfverväldigad
af allt sitt skärande missmod, sitt pinande tvifvel på
henne. — Jag vann ju min musa, madame! Ja,
till-lade lian sakta, med ett smärtsamt leende, sådana
toner, som dem du nyss täcktes afbryta, dem har du
inspirerat. Du hlir ond — ban lade händerna på
hennes axlar och såg in i hennes vredesrodnande
ansikte. — Min vän, vore det inte skäl i att afkorta
denna herdescen? Den stämmer illa med hvad vi
sagt hvarandra i går och under de senaste veckorna .. .
du vet själf, hvad du sagt och skrifvit till andra?
De bade båda rest sig upp. Och den enda veka
känsla, som nu lefde kvar inom henne, var
medlidande, då hon såg honom flämtande trycka händerna
mot bröstet, medan ögonen beslöjades och ansiktet
antog en allt högre färg.
Hastigt slog hon armarna omkring honom och
förde honom bort till en lång soffa. Hon hade
honom att lägga sig ned, sköt kuddar under hans
hufvud, aftorkade svetten från hans panna, smekte hans
darrande händer. Och under allt detta söfde hon
hans hetsade tankar till ro med bela kraften af sin
moderliga varma natur, hela den öfvertygande
förmågan i sin rika, fylliga röst. Ja, hon var flyktig,
hon var oförstående, hänsynslös, ofta neddragande
— men hon var likväl kvinnan i all sin härliga
rikedom, den moderliga älskarinnan, som en gång tog
honom in i sin hägnande, tvingande kärlek. Medan
ban trött hvilade sitt hufvud på kudden, vårdad af
hennes händer, tillät han sig att för en stund hvila
från allt bittert.
Ett ögonblick hade ban klart sett, huru allt skulle
utvecklas emellan dem. Men låg det ej i deras egen
makt att skiljas lugnt och vackert?
— Du är bättre nu, sade hon ömt. — Kom nu,
gå till hvila! Du har arbetat för mycket i dag,
oförståndige, då du lämnades ensam. Hon smekade hans
insjunkna kind.
Han log matt emot henne. — Kära vän, lämna
mig nu en stund! Jag vill skrifva, innan jag
lägger mig.
— Det, du spelade nyss, frågade hon med en
hastig skälfning i ögonlocken.
Ja, svarade han och såg afbedjande upp på
henne. — Men slutet skall bli mera harmoniskt.
Efter att ha tryckt en lätt kyss på hans panna
frasade hon bort, och hans ögon följde henne med
ett frånvarande uttryck.
Lugn och trött satte han sig att nedskrifva de
tankar, som nvss ledt hans själ genom smärtans
öfvermätt bort mot dödens ro.
(Tillhör Veckans Porträttgalleri.)
Foto. 11 or t man, Göteborg. kikiu.- Bengt su/impaTe
KRONHUSET 1 GÖTEBORG.
Kronhuset är en af Göteborgs äldsta byggnader. 1 detsamma hyllades Karl XI af
ständerna vid den till Göteborg förlagda riksdagen 1659 - 60, då nedra våningen apterats till
Rikssal. 1680 ändrades salen till Garnisonskyrka. 1898 upphörde gudstjänst att där
förrättas och nu vill man inreda huset till magasin och förvaringsplats för 123 från Första
Oöta Artilleriregemente utrangerade kanoner.
K. A. BELFRAGE.
Provinsialläkaren i Söderhamns
distrikt Knut Axel Belfrage fyllde
d. 7 januari 60 ar. Student 63, ined.
lic. 71, bataljonsläkare vid Bohusl.
reg. 82 och vid Jönköpings reg. 83.
Provinsialläkare i Tanums distr. 86
samt frän 91 i Söderhamns distrikt.
A. JOHANSSON.
50 är fyllde deu 8 januari
ordföranden i Kanalflottans angfartvgs-
befälhaf varesällskap, sjökaptenen
Axel Johansson i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
