Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 14 Februari 1904 - »Gamle Max berättar. II. Spöket på lady Floras vind» af Allen Macklin - Apan August å Sveateatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
är så trött jämt — och så — fick jag ju söka mig
hit till mor — då det blef för svårt därborta. Här
åtminstone var jag ju — — hemma.
— Tala inte mer nu, gamle gosse — sade jag
och klappade honom på handen. Du behöfver hvila.
Försök att sofva.
— Jojo men — han behöfde hvila — den långa
hvilan, som läker allt. Den kunde inte vara långt
borta nu för honom — så mycket förstod jag. Pris,
tack och lof!
— Herre Gud — så väl jag såg — förstod det
hela; hans afbrutna ord hade varit nog för att låta
mig se allt lifsens lidande som i en spegel. Hvart
skulle vi fattiga syndiga människor ta vägen om vi
inte trodde på fortsättning och förklaring — — där
borta på Andra Sidan?
— Han föll verkligen i sömn och jag satt
bredvid och såg på honom — det smala, fina tärda
ansiktet och det stora yfviga grå artisthåret på kudden
— där lille Alec Sinclair sofvit barndomens goda
sömn så många nätter, med runda röda kinder och
långa ljusa lockar — jag mindes det nog!
— Då det led fram på morgonen gick jag ner
till tant Flora och berättade henne alltsammans.
Well —!— Jag sade ju att hon var en praktkvinna.
Hon tog emot mig genast, utan krus — föistod
naturligtvis att jag inte störde henne så tidigt i onödan.
Satt kapprak i sängen och hörde på utan ett ord —
förundransvärd att skåda; med gula papiljotter under
nattmössan. Då jag slutat, sade hon bara:
— Se ut genom fönstret ett ögonblick, gosse, så
jag får ta på mig nattrocken.
— Då den kommit på och allt var anständigt
och propert, ringde hon. Betsy kom yrvaken in.
— Skicka pojken genast efter en snickare.
Genast, hör hon. Jag betalar extra, om så skulle vara.
Skall ta verktyg med sig — och sedan efter doktorn.
Hon kan morna sig sedan — gör nu bara som jag
sagt. Fort skall det gå.
— Nå, snickaren kom och lady Flora följde
honom själf upp på vinden. Det var bara en kort
stunds arbete för honom att såga ett fyrkantigt hål
i bjälken, där det arma lifvet nedlagt så många
nätters fåfäng möda. Lady Flora sträckte själf in
armen i öppningen och trefvade litet omkring därinne.
— Mycket riktigt. Här ligga de, sade hon, i det
hon icke utan svårighet halade fram ett stort aflångt,
knöligt paket, inslaget i gul vaxduk - fläckadt och
mögladt, men oskadadt för öfrigt och ombundet med
en terribel massa segelgarn. — Vaxduksbiten ur
badrummet, som jag aldrig begrep hvart den tog vägen.
Jojo! — det är som jag säger: Vår Herre hade nekat
honom sundt förnuft. Men sina bref skall han ha,
stackars bain.
— Han sof — låg i ett slags dvala af mattighet
— då vi kommo in. I klara kalla morgonljuset såg
han ännu mera grå och härjad och sliten ut än han
synts mig på natten. Tant Flora stod tyst och rak
vid sängen och såg ned på honom en stund; så tog
hon af sig glasögonen, torkade dem och satte dem
på sig igen. De hade blifvit immiga — jag undrade
inte på det. I detsamma vaknade han och slog upp
ögonen.
— Välkommen hem, min gosse, sade hon. Och
förlåt en gammal kvinna om hon gjort dig mera ondt
än hon förstod. Hvarför gick du inte hellre direkt
till gamla Flora och sade henne sanningen? — Men
du var alltid ett underligt barn —. Där har du hvad
dig tillhörer.
Hon lade paketet på täcket framför honom och
klappade honom litet tafatt på kinden — smekningar
voro just inte mycket i hennes väg, men det kom
från hjärtat i alla fall.
— Mor — mor —!— det kom som ett hesl skrik
ur hans stackars insjunkna bröst. Ögonen blefvo så
stora och det kom skarpa löda flammor på kinderna.
Han grep paketet med de magra skälfvande händerna,
drog det närmare och slog armarne om det som om
det varit något lefvande han tryckt intill sig med all
den lilla kraft han hade kvar Ah — mor! —
Brefven —!
— Men det var för mycket Hostan kom igen
och med den ett kväfningsanfall, som så när gjort
slut på hans stackars trötta lif med detsamma. Den
gången lyckades han emellertid slå sig igenom Ett
par timmar senare låg han där, rea och fin och
putsad i hvita bädden — tant Flora och Betsy hade
gjort sitt bästa, visste inte hur väl de ville honom —
och med alla brefven utbredda på täcket framför
sig. De magra darrande händerna famlade
oupphörligt bland dem — som om han velat smeka
hvartenda blad
— Doktorn, som undersökte honom, sade oss
att han kunde få göra just hvad han hälst ville —
det betydde detsamma på det stora hela Hans
timmar voro räknade. Kunde man göra dem en smula
lättare och ljusare än de eljest skulle blifvit, — nå’
— Så mycket bättre.
— Med frun — hustrun — hade jag en liten
interview litet senare på dagen Det var en stor
grann fetlagd människa med svart burrig lugg öfver
ett par fräcka stickande ögon. Hade nog varit en
skönhet i sina dar — nu var hon — så att säga —
litet väl öfversvallande — både i ett och annat.
— Hade just något kuckel för sig med en lång
räkel till irländare som halflåg öfver disken — hörde
sedan att det var hennes medhjälpare vid serveringen
och att — — nog sagdt: — hon gifte sig med ho
Kliché: Bengt Silfversparre.
APAN AUGUST Å SVEATEATERN.
Apan August utgör för närvarande Sveateaterns i Stockholm
stora nummer och — hufvudstadens glädje. August, som är
prydligt klädd i pantalonger och frack, utför tillsammans med sin
ap-likt grimerande husbonde en hel pantomim, hvarunder August
visar sig vara den klokaste af de båda. I hög grad komiskt är
att se, huru apan eftertänksamt stöder hufvudet mot handen och
antar ett reflekterande utseende, huru hon spelar sin herre flere
puts och ögonblicket därpå låtsas vara fullkomligt okunnig om
hvad som händt, o. s. v. Att August verkligen har hum om hvad
hon gör tyckes otvifvelaktigt. August har för öfrigt om
förmiddagarne åkt ut i staden och gjort visiter.
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
