Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 34. Den 22 Maj 1904 - Verner von Heidenstams hem och nya bok. Af O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERNER VON HEIDENSTAMS HEM OCH NYA BOK.
Kliché: Bengt Silfversparre.
VERNER VON HEIDENSTAM.
Efter ett nytt porträtt, taget af Atelier Florman, Stockholm.
Kliché: Bengt Silfvmpan.
NADDÖ, från trädgårdssidan, efter fotografi af V. von
Heidenstam.
"Skogen susar" heter den store författarens nya
bok, som utkom för helt kort tid sedan. Och
omgifven af den susande skogen, med örat fyldt af dess
djupa musik och af böljornas plaskande, har han
diktat de berättelser och sagor, som innehållas i denna volym.
Ty Verner von Heidenstam bebor, som bekant,
icke längre hufvudstaden, utan har slagit sig ned på
Naddö, vid den underbara Vettern, på ungefär en half
mils afstånd från Vadstena. Och huru han har det
där, ja det visar han nu själf H. 8 D:s tusen sinom
tusen läsare, i det att han på redaktionens begäran
velat ställa till vår disposition fotografier, som han själf
tagit af sitt hem. Att Verner v. Heidenstam är en utmärkt
författare, har man länge
vetat. Nu ser man också,
att han är en förträfflig
amatörfotograf! Och man ser,
huru äktsvenskt hans hus
ter sig, hvilket har en
tjusande belägenhet.
När man nämner Verner
von Heidenstams namn,
drager en lång, lång rad
af syner och gestalter
förbi, brokiga sådana, i
österlandets glödande solbadd,
barnsligt uppsluppna, fulla
af lifsglädje, eller
melankoliskt betraktande de
förfallna minareterna. Men
ock bilder af ett helt
annat slag: svenska
krigaregestalter, tågande öfver
oändliga, snöhöljda fält,
svenska ädlingar och
svenska bönder, alla lika
tålmodigt uppgående i sin
kärlek till fosterlandet .. Och bredvid den i själen
upprif-ne Hans Alienus ser man heliga Birgittas fanatiska
gum-gestalt. Och man hör de mest storartade rytmer,
svällande och pompösa, men också många veka toner, alla med
en klang så egendomlig, att man knappast hört den förut.
I "Skogen susar" täljer Verner von Heidenstam
en saga från hedenhös, "Drottning Omma", och sagan
om "Herakles", båda två präglade af hans originella
snille. Han berättar "Lasse Lucidors död" och om
"Brassebonden" och gisslar i dessa skildringar, den
ena dystert stämningsfull och poetisk, den andra
satirisk, svenskarnes fel och svagheter. Han visar
skiftande, kanske väl mycket splittrade bilder af
"Hemvändande karoliner", och
"Bruksherrn" är en helt
lustig och så sann
historia. Och han har bl.
annat ur skizzboken
framlagt en del småstycken,
kallade "Lek och
liknelser".
Skogen susar — och
väldig som dess sus är
Verner von Heidenstams
diktareförmåga. Att hans
nyaste arbete i sin helhet
icke är lika starkt som
flere af hans föregående
böcker är nog en sanning,
men det är likafullt en
ståtlig bok. Saken är den,
att man, då man får ett
arbete af Verner von
Heidenstam i sina händer,
har så ytterst stora
förväntningar.
O. R.
Kliché i Hertyt äilfvcrtparre.
NADDÖ, från gårdssidan, efter fotografi af V. von
Heidenstam.
— 549 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
