Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 37. Den 12 Juni 1904 - Gammal Svenskby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
alltid vetat bevara sin själfständighet trots upprepade
försök från grannarne att kufva denna.
Hans tal väckte hänförelse och en stark natio
neil strömning spred sig bland kolonisterna. Denna
fortlefver ännu och mot de svenskar som allt
emellanåt besöka byn tar den sig ett nästan gripande
uttryck. »Gud välsigne dig för att du kommit».
»Prisad vare Gud som låtit oss se några från
Svenskland häribiand oss!» voro de ord som från allas
läppar hälsade oss, då vi ankommo till Gammal
Svenskby.
Byn skiljer sig på ett högst fördelaktigt sätt från
de kringliggande ryska byarne. I de sistnämnda
voro husen nästan fallfärdiga och fönsterrutorna, då
sådana funnos, igengrodda af smuts; här i Svenskby
åter voro boningshusen nätta och välvårdade och
bakom de klara rutorna fann man, alldeles som
hemma på landsbygden, blomkrukor med geranier
och balsaminer. Nästan hvarje boningshus var
försedt med en omkring halfannan meter hög rappad
mur, hvilken nästan förde ens tankar till en italiensk
landtgård. Under sommaren, då hettan är mycket stark,
bruka de flesta byinvånarne flytta sina sängställen
ut på gården och tillbringa nätterna under bar
himmel. Hos skolläraren Hoas såg jag till och med att
man anbragt en eldställning i muren på yttergården
och där kokade man sommaren igenom för att
undvika den outhärdliga väimen i ett kök.
Skollärarens bus ligger midt emot kyrkan och
består utom af ett tämligen enkelt skolrum med
skafda pulpeter och en solkig karta öfver Ryssland
af ett yttre rum, hvilket användes till bibliotek, och
två boningsrum. I biblioteket fanns nästan
uteslutande svenska böcker, skänkta från »Svenskland»
och med stor begärlighet lästa af kolonisterna. Mest
voro historiska författare representerade här, af
skaldeverk kan jag ej minnas att jag såg något mer än
Tegnérs samlade arbeten.
Skolläraren som tillika för sin utkomst skull
måste vara byskrifvare berömde sina svenska
lärjungar såsom synnerligen flitiga och begåfvade. Hoas
är dock ej ensam att handleda deras undervisning, utan
jämte honom måste det också vara en rysk lärare,
som undervisar i ryska språkets läsning och
skrifning samt i räkning.
Från Sverige har man skickat byn pänningar att
uppföra ett nytt tidsenligt skolhus, men ryska
regeringen tillåter dem ej att bygga ett sådant utan att
de förbinda sig att där också inrymma lärosalar för
ryska barn. Detta vilja de dock ej, ty ehuru de äro
lika hängifna tsaren som någonsin en infödd äkta
ryss och bestämdt tillbakavisa hvarje
uppviglingsförsök mot honom och regeringen råder dock en skarp
klasskillnad mellan dem och de ryska bönderna. Ett
ganska belysande exempel härpå är att endast en
gång under hela den tid svenskarne varit bosatta
här en giftermålsförbindelse ägt rum mellan en svensk
och en rysk. Däremot voro giftermål mellan tyskar
och svenskar fortfarande mycket vanliga Läraren
Hoas’ hustru hvilken för kort tid sedan afled var
tyska till börden, men likvisst med hela sin själ
tän-gifven den nationella rörelsen hos sin mans
stamförvandter och i uppoffrande kärlek och hjälpsamhet
mot nödställda svenskar var hon enligt byns
samstämmiga åsikt enastående.
Byns rikaste man hette Malmas, och då jag
hörde, att han hade 15 hästar, tänkte jag mig en för
•en bonde mycket betydande förmögenhet och gjorde
ett tyst öfverslag hur många bönder det väl i Sve-
rige kunde finnas i dylika goda ekonomiska
omständigheter. Hoas, som antagligen förstod mina tankar,
gaf mig då den upplysningen, att en häst här ej ens
tillnärmelsvis representerade samma värde som i
Sverige. Priset på en häst går i dessa trakter sällan
till öfver 25 kronor, den skaffar sig själf sin föda
och fordrar ringa vård och ans. En ko däremot
betingar ett mycket högre pris och kräfver långt större
omvårdnad.
Nästan alla byinvånarne äro befryndade med
hvarandra och skolläraren anförde detta som ett
slags skäl, hvarför de ej ha någon egentlig fattigvård.
»Vi hjälpa hvarandra efter råd och lägenhet», yttrade
han.
Hos en hel del familjer återfinner man den
nordiska typen med gult hår, blä ögon och ett
trohjär-tadt ansiktsuttryck. Särskildt tyckte jag mig finna
denna prägel hos en familj som bar det mest svenska
af alla namnen där, nämligen familjen Norberg, och
hvilken jämte familjen Buskas intog en särdeles
aktad ställning såväl inom Svenskby som 1 grannbyarne.
Såsom soldater hade svenskarne utmärkt sig i
Krimkriget och många af dem hade medaljer att uppvisa
från sin tjänstgöring i detta. Ryska regeringen hade
äfven i berömmande ordalag uttalat sig om den
villighet, hvarmed alla de, på hvilka lotten vid
utskrif-ningen föll, underkastade sig den mångåriga
skilsmässan från hem och släkt, och den trohet och skicklighet
de visade under sin soldattid. De ryska bönderna
hörde ej gärna det beröm svenskarne fingo och läto
dessa allt ibland på ett sårande sätt förstå, att de
voro främmande inkräktare.
Sällan lämnade någon af svenskarne kolonien
för att söka sin lycka i främmande land. Man
berättade oss om en som sålt sin jordlott och
emigrerat till Amerika, men som just i dagarne återvändt.
Han stod ej ut att arbeta hos främmande människor,
skild från sina bröder, sade de.
Lefnadsomkostnaderna i Gammal Svenskby äro
ej höga. Mjöl, smör och bröd gå knappast upp till
hälften af hvad de kosta här, däremot voro kaffe,
socker och andra importerade varor mycket dyra,
något hvaröfver i synnerhet kvinnorna bittert klagade.
Vore kommunikationerna till Gammal Svenskby
bättre skulle välståndet där betydligt höjas, emedan
svenskarne då kunde betinga sig ett högre pris på
de biprodukter som de erhålla från sina höns och
ankgårdar samt för sina många och utmärkta
trädgårdsalster, hvilka de nu få slumpa bort för snart
sagdt hvad som hälst.
Af allt hvad jag såg hos dem tror jag nästan
att deras vingårdar gjorde på mig det angenämaste
intrycket. Dessa äro tämligen nyanlagda och buro
blott för andra året frukt. De ligga rätt långt från
bostäderna, hvilka, liksom i de ryska byarne, äro
tätt sammanförda på ett ställe. Marken för
vingårdarne är gemensam och ligger på sluttningen af den
branta Dnjeprstranden. Här och där äro små hyddor
af lera och halm uppförda, i hvilka vin gårds väktarne
bo. Då jag inträdde i en sådan sval hydda och såg
den tjocka flätade halmmattan, som bredd öfver
den murade bänken utgjorde hvilolägret, den stora
lerkrukan, som höll vattnet friskt, den gula melonen
och brödet, hvilka skulle tjäna som kosthåll, då
tyckte jag att jag gärna skulle vilja utbyta mitt
växlande och stundom njutningslika lif mot den
säll-sporda friden och lugnet här.
En svensk fröken Skarstedt ifrån Stockholm
vistas för närvarande nere i Gammal Svenskby, där
hon hufvudsakligen ägnar sig åt sjukvård.
- 589 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
