- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 5 (1903/1904) /
634

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40. Den 3 Juli 1904 - Ernst Beckman - Christian Lovén †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERNST BECKMAN.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Efter att några år ha liksom "slagit sig till ro",
i det att han uppgick i sitt visserligen betydelsefulla,
men för offentligheten mindre framträdande arbete som
verkställande direktör för Djursholms aktiebolag, har
Ernst Beckman åter börjat verka i det politiska och
sociala lifvet. Han inträdde år 1902 som representant
för Södra Roslags domsaga på nytt i riksdagens andra
kammare, där han förut haft plats i olika repriser, och
han har vidare, som man kan väl säga den svenska
själen i föreningen Brödrafolkens väl ytterst energiskt
och planmässigt arbetat för ett bättre samförstånd
mellan svenskar och norrmän.

Verksam, sällsynt verksam, har Ernst Beckman
för öfrigt varit i alla sina dagar och detta på många
områden. Son till biskopen Anders Fredrik Beckman,
aflade han 1868, vid aderton års ålder, studentexamen
vid Hernösands högre läroverk och studerade därpå
i åtta år hufvudsakligen i utlandet, först i Tübingen
och sedan i England, Nordamerika, o. s. v. B. slog
sig, att börja med, på filologi och konsthistoria, men
öfvergick sedan till nationalekonomi och
uppfostringsväsende. Han ville bli praktiskt verksam och gagna
"de små", för hvilka hans varma hjärta alltid klappat.
1876—79 var B. folkskoleinspektör i Södermanland
och ifrade särskildt för slöjdundervisningens införande.
Därpå uppehöll han sig med anledning af den stora
Sundsvallssträjken en del af sommaren 1879 bland
sågverksarbetarne i Sundsvalls distrikt och redogjorde
i Stockholms Dagblad för sina iakttagelser. B. fick
sedermera plats i den bland sågverksägarne tillsatta
kommittén för vidtagande af åtgärder till förbättrande
af arbetarnes ställning.

Åren 1880—83 hade B. den neutrala posten som
redaktör för Ny Illustrerad Tidning, men bedref därpå
1884 i Schweiz socialekonomiska studier. Han fick
då regeringens uppdrag att särskildt i Tyskland och
England studera vissa med arbetareskyddslagstiftningen
sammanhägande frågor och satt 1884—89 i den första
arbetareförsäkringskommittén, liksom han varit ledamot
af 1891 års arbetareskyddskommitté, i den 1894 af
öfverståthållaren tillsatta kommittén för afgifvande af
utlåtande rörande arbetslösheten i hufvudstaden —
hvars kommunalrepresentation B. tillhörde 1886-95 —
i ett par af regeringen tillsatta
nykterhetskommissioner, O. S. V. øm+j

År 1886 företog B. på uppdrag af stiftelsen Lars
Hiertas minne en resa till England för att studera
välgörenhetssällskapen därstädes, och ett resultat häraf
blefvo de af B. utarbetade grunderna till stadgar för
Föreningen för välgörenhetens ordnande. Samma år
deltog B. i stiftandet af Föreningen emot
lifsmedels-tullar och utgaf en tid föreningens skrifter. Som en
utpräglad frihandlare har B. ständigt visat sig, och
hans flygskrift "Den stora presenten, korta
betraktelser öfver sädestull", 1887, har utgått i 30,000 exemplar.

B. var förr, 1885 till hösten 1886 "biträdande
redaktör" i Stockholms Dagblad, men hans läggning
var nog för liberal för denna tidning. Den 1 dec.
1887 inträdde han som hufvudredaktör för
Aftonbladet, där han ifrigt bekämpade spannmålstullar och
den s. k. munkorgslagen (den k. propositionen om
inskränkning i yttranderätten). Från sin plats i
Aftonbladet afgick den öfvertygelsetrogne mannen 1890 på
grund af meningsskiljaktigheter med tidningens ägare.

År 1892 blef B. verkställande direktör i
Djursholms aktiebolag och 1893—99 var han rektor för
Stockholms nya samskola.

Som riksdagsman — han valdes första gången
1886 — har B. väckt motion om ny vallag, om
förliknings- och skiljenämnder emellan arbetare och
arbetsgifvare, om arbetsstatistik, o. s. v. Arbetarefrå-

gan, rösträttsreformen, religions- och yttrandefinheten,
folkupplysningen och nykterhetssaken ha i honom
alltid haft en varm vän.

Icke minst flitig har B. varit med pennan. Han
har bl. a. utgifvit flere värdefulla reseskildringar samt
ett par diktsamlingar, hvari han finner många
träffande uttryck för sina varma och medlidsamma känslor.
På det godas makt här på jorden, på en till det
goda ledande utveckling tror Ernst Beckman — och’
vi vilja här återgifva en för hans personlighet typisk dikt

STIG UPP FÖR DE GRÅA HÅREN!
"Stig upp för de gråa håren
och ära den gamla", som Skriften sagt.
Si, vishetens riken sig öppna med åren,
när ögat blir skumt för jordisk prakt.

Stig upp för de gråa håren,
för åldring, som sådde, där skörd du tar. . .
Men plats för de unge också, för Våren,
med spirande kraft åt framtids da’r.

Stig upp för de gråa håren,

för honom, som vakt kring det gamla stod. .

Men glöm ej, att friheten himlaboren

är döpt i ynglingars heta blod!

CHRISTIAN LOVÉN. †

Klicht: Bengt Silfversparre

AFLED DEN 25 JUNI.

Den synnerligt framstående vetenskapsmannen, f.
professorn vid Karolinska institutet, Otto Christian
Lovén, afled å sitt landställe nära Stockholm den 25
juni vid 69 års ålder. Vi hänvisa till utförlig biografi
i n:r 10 af H. 8D:s 3:dje årg.

— 634 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:39:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/5/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free