Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40. Den 3 Juli 1904 - När körsbärsträden stå i blom. Af W. A:son Grebst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
1 en antik tehusträdgård en dagsresa
utanför Tokio.
dem det minsta, och då de sätta
sig till hvila i skuggan svepa de
en tjock filt omkring sig för att
skydda sig mot för hastig
afkylning.
Då det rägnar bära de spetsiga
hattar och en sorts kragar af
oflätade risstrån, som hålla dem både
varma och torra.
Jinrickshamännens ben och
lungor äro beundransvärda. Utan
fruktan att öfveranstränga dem,
kan man godt låta dem springa
sex timmar i sträck, med en fart
af fem engelska mil i timman, ja,
med ett ögonblicks hvila då och
då, springa de gärna dag efter
dag för en betalning så ringa, att
man undrar huru de kunna lefva
på den.
Men de äro lika anspråkslösa,
som nitiska och godmodiga. En
skål ris, en dryck vatten — se
där allt hvad de behöfva!
I hamnstäderna bruka de, första
Kliché: Bengt Silfw igpww.
MÖNSTRING AF SOLDATER utanför stationen i Tokio, strax före afresan till
krigsskådeplatsen.
gången man använder dem, lämna sitt "visitkort" i hopp om
stadig sysselsättning. Man kan tryggt åka hvart som hälst och
huru långt som hälst med dem, de stå en bi i alla klammerier
och göra sitt bästa för att skydda en mot uppskörtning.
"Jinrickshan" uppfanns år 1870 af en amerikansk missionär
— och den är nu ett oersättligt fortskaffningsmedel i Japan.
Men "jinricksha" är allt annat än ett japanskt namn för
detta slags fordon, på japanska heter det "kuruma" och
dragaren kallas "kurumaya".
Den är en slags bekväm länstol på två höga hjul med
goda fjädrar. I rägnväder spännes ett oljadt papperstak upp
öfver den åkande, och då mörkret faller på, fästas på
skack-lorna små likaledes oljade papperslanternor. Jinrickshorna äro
så väl balanserade, att det är en småsak att draga dem, endast
i uppförbackarne behöfver man använda en "påskjutare", som
kallas för atoshi.
Så mycket har skrifvits och lästs om de små japanesbarnen,
som aldrig skrika, och som så nyfiket och tålmodigt betrakta
världen öfver mammornas skuldror, genom sina små sneda
tittgluggar! I parkerna hvimlar det af små barn med sina
sköterskor, som nästan utan undantag själfva äro barn, ibland
endast två år äldre än tre- och fyraåringarna, som äro dem
anförtrodda. Men det är ingen vacker anblick dessa medelklassens
och de fattigas barn erbjuda. Deras hufvuden — alla utan
undantag — äro betäckta af en vidrig sårskorpa, varig och
Klichi: Bengt Silfver aparre.
GEISHOR I ETT TEHUS UTANFÖR TOKIO,
De två äldre traktera ett instrument som kallas
»samosin». De yngre »dansa» solfjädersdansen.
TEHUSFLICKOR (ej geishor). EN TEMPELINGÅNG i Uyenoparken. j*NRICKSH
— 639 —
I Uyenoparken, vid Tokio (mellersta bilden), ämna japanerna hålla en del af de
ryska krigsfångarna inneslutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
