Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 41. Den 10 Juli 1904 - Gossar blå under Dannebrogen. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOSSAR BLÅ UNDER DANNEBROGEN. III.
Vi ha från flera håll erfarit,
att våra båda serier porträtt af
svenska frivilliga i danska
kriget 1848—50 väckt uppseende
och med lifligt intresse
mottagits både af den äldre
generationen med personliga
minnen från den tiden och af den
yngre, hvilka genom
familjtraditioner och hörsägen lärt känna
åtminstone namnen på de mera
framskjutna af dessa "gossar
blå under dannebrogen".
I Birger Schöldströms
nyligen utkomna arbete om dessa
uppräknas de, efter officiella
källor, fullständigt, och ej
mindre än 65 porträtt af dem
meddelas i detta arbete; sedan har
"H. 8 D." kommit med 18.
Summa 83 således af den käcka
skaran — vacker numerär
således efter så många år.
Men nu marscherar i våra spalter upp numro 84: —
den allra förste af de svenskar, som anno 48 ställde sig i
de danska leden, och i dansk officersuniform från den
tiden, till! I Schöldströms arbete finnes en fohan
Bernhard Bergman, om hvilken S. dock blott kunnat uppleta,
att han varit från Västergötland, att han i slutet af
1849 stått som sekondlöjtnant vid 3:dje danska
linie-bataljonen samt att den bekante danske statsmannen
Orla Lehmann i en uppsats nämnt honom som en å
såväl tapperhetens som den enskilda karaktärens
vägnar särdeles framstående personlighet.
Se här emellertid fullständiga data om honom.
Född 2 juli 1823 å Lagerholms bruk, i
Västergötland samt son af bruksägaren C. G. Bergman och
dennes maka Gustava Magdalena Thun, genomgick
Johan Bernhard Bergman Skara elementarläroverk och
blef vid 17 års ålder volontär och vid 19 furir vid
Västgötadals regemente. Åren 1843—44 genomgick
han en kurs vid Degebergs landtbruksinstitut, under
den berömde Edvard Nonnens ledning, samt köpte
1845 egendomen Ingemarstorp i Östergötland. Han
ville dock ytterligare sätta sig in i landtbrukets
rationella skötsel och begaf sig 1846 till Danmark,
redan då ett landthushållningens mönsterland. Han
J. B. BERGMAN.
konditionerade på flera större
egendomari Jutland och Slesvig.
Så bröt kriget ut 1848. I
dess första början bildades
frikårer — de s. k.
Herregaards-skytterne — med grefve Viggo
von Holstein-Rathlon, baron
Blixen-Finnecke och andra
unge danske adelsmän i
spetsen, och häri ingick, redan
i mars den unge svenske
agronomen. Bergman deltog
i affärerna vid Bare 9 april
och vid Slesvig 23 samma
månad samt i flera
skärmytslingar. 1 september 1848,
efter första stilleståndets
ingående, upplöstes
fribataljonen, och Bergman,
hvilken redan i april befordrats
till sekondlöjtnant, blef
deta-chementsbefälhafvare för en
trupp af 60 man, hvilken afsändes till
Bornholm, dels för att inöfva därvarande milis, dels
förstärka garnisonen å fästningen Christiansö. I
augusti 1849 placerades han vid 3:dje linie- och i
oktober vid 10:de lätta bataljonen, där han 21 februari
1850 blef premierlöjtnant. Sedan efter
Fredericia-slaget de flesta svenska frivillige aftackats, hade
nämligen Bergman kvarstannat i danska armén. Han
gjorde nu hela fälttåget till slut och blef därefter
fortfarande i dansk krigstjänst samt var när kriget
ånyo bröt ut 1864 kompanikommendör vid 3:dje
li-nieregementet och förde befäl vid Dannevirke. Efter
detta senare krigs slut tog han, som kapten, afsked
ur dansk krigstjänst samt återvände till fäderneslandet,
där han alltsedan varit godsägare i Småland, ända
tills nyligen då åldern nödgat veteranen att slå sig
i ro, numera bosatt i Karlshamn.
Änkling två gånger — efter Gustava Zethelius
och Charlotte Witthoff — är kapten Bergman i sitt
3:dje äktenskap förenad med Julia Esolinda Kinmansson.
Kapten Bergman är —- sedan professor Ångström
och gymnastikdirektör Edholm, hvilka anno 48, då
frivillige uppsalastudenter kämpade i den ofvan nämnda
fribataljonen, numera aflidit — den siste svenske
" Herregårdsskytten".
De "svenskar under Dannebrogen", som vi visa på nedanstående bild, deltogo tappert i 1864 års dansk-tyska krig, "nordens stora
sorgedrama", som det kallats, och firade här om dagen 40-årsdagen af den blodiga striden vid Als den 29 juni 1864 med en middag å
Hasseibacken. Ett betydligt större antal af i kriget deltagande svenskar än de tretton bordsgästerna finnas ännu kvar i lifvet, och däraf
lefva många i Stockholm. Af en eller annan anledning hade de emellertid icke kommit med på festen, vid hvilken generalmajoren
frih. Z. Rudbeck var den, som höll högtidstalet.
I samband med gruppbilden återgitva vi en bild af förre järnvägsinspektoren och bankdirektören R. Wållgren i Stockholm, hvilken
äfven deltog i kriget och blef svårt sårad på Als. Hr W. är den ende kvarlefvande af de i dansk-tyska kriget deltagande svenskarne,
som innehar Dannebrogsmännens hederstecken (silfverkorset). Från 1848 års krig lär likaledes blott en svensk Dannebrogsman finnas kvar.
m-AR 8 DAOS FOT<<<1RAF i STHLM. DELTAGARE I 40-ÅRS MINNESDAGEN AF STRIDEN VID ALS. sufv^pa
Från vänster räknadt: sittande: Major J. Hæggström. Generaldirektör E. Edholm. F. d. fördelningsläkaren C. A. Haak.
Generalmajor frih Z Rudbeck. Öfverste Max Kilman. Öfverste I. Key. Stående: Kapten G. A. Ekholm. Kapten G. F. Grevillius.
Ofverste-löjtn B. af Klinteberg. Kapt. B. Baumgardt. Kapt. Hj. Åkerhielm. Kapt. O. W. E. Lillienberg. F. d. fördeln.-läkaren E. Westerlund.
Det infälda porträttet är af Bankdirektör R. Wållgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
