Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46. Den 14 Augusti 1904 - G. A. C:son Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. A. C:SON BERGMAN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sextio år fyllde den 23 juli generalmajoren,
chefen för fortifikationen, öfveradjutanten hos konungen
Gustaf Alarik Carlsson Bergman, hvilken på grund
af sina kunskaper, sin stora arbetsförmåga och icke
minst sina rent personliga egenskaper är högt skattad
både inom och utom armén.
General B:s vagga stod i Winslöfs prästgård i
Kristianstads län. Hans fader var kyrkoherde
därstädes, känd reformvän på det politiska och
pedagogiska området, och att sonen i lärdomsväg har godt
påbrå, framgår däraf, att den äldre Bergman var både
fil. och med. d:r. Lusten att inhämta kunskaper låg
sålunda den blifvande fortifikationsgeneralen i blodet.
B. genomgick Kristianstands skola och aflade
januari 1863 mogenhetsexamen. Han ägnade sig
sedan, matematiskt begåfvad som han var, icke
åt militärtjänsten, utan började sin bana som
civilingeniör. Från mars 1863 till okt. 1864 var B.
nämligen nivellör vid statens järnvägsbyggnader i Småland.
Han genomgick sedan Svea artilleriregementes
inträdeskurs till högre artilleriläroverket å Marieberg och
aflade inträdesexamen dit. Från l maj 1865 till 1
sept. samma år var B. emellertid på nytt nivellör vid
statens järnvägsbyggnader, denna gång i Uppland,
samt var därefter till den 27 sept. 1868 elev vid
krigshögskolan i Marieberg. Han konstituerades härunder
den 30 nov. 1866 till konduktör vid fortifikationen.
År 1866 skedde emellertid en utvidgning af
fortifikationen. och det behöfdes en skarpare rekrytering
af officerskåren.
Dåvarande chefen för fortifikationen
generalmajoren af Kleen värfvade nu vid Marieberg de elever,
han ansåg lämpliga för fortifikationen, och däribland
befunno sig Bergman och ingeniör C. Lalin.
Sedan 1862 krigsakademien å Karlberg blifvit förändrad
till krigsskola, kunde ingen mera, såsom förut ägt
rum, bli officer ulan att ha genomgått Karlberg B.,
som den 16 dec. 1867 å Marieberg aflade
officersexamen i exercis- och tjänstgöringsreglemente samt
krigsartiklar, hade dock i flere ämnen genomgått högre
kurser än hvad som erfordrades vid Karlberg, och
genom dåvarande inspektören för militärläroverken,
hertigen af Östergötiands ingripande blef han äfven
officer utan att ha genomgått Karlberg. B:s enda
militära tjänstgöring var, att han 1—16 dec. 1867
passerade graderna vid Andra lifgardet. I maj 1868
utnämndes han till underlöjtnant vid fortifikationen. I
sept. 1868 aflade han den för artilleri- och
fortifikationsofficerare föreskrifna examen vid krigshögskolan,
tjänstgjorde okt. 1868—maj 1870 vid
Pontonierbatal-jonen och utnämndes i febr. 1869 till löjtnant vid
fortifikationen.
Den framstående officerens befordringar ha
sedan fortgått i följande ordning:
I aug. 1874 utnämndes B. till kapten vid
fortifikationen, i dec. 1882 till adjutant hos konungen, i
febr. 1889 till major vid generalstaben, hvarifrån han
i aug. 1891 transporterades till major vid
fortifikationen. I aug. 1894 blef han öfverstelöjtnant i armén,
i maj 1895 öfverstelöjtnant vid fortifikationen, i dec.
1897 öfverste vid fortifikationen, i jan. 1898
öfverad-jutant hos konungen och slutligen den 24 juli
generalmajor och chef för fortifikatonen.
Vi kunna här blott i korthet antyda alla viktiga
tjänsteförättningar m. m., som den verksamme
mannen utfört under sin hedrande bana. "Magister har
jag varit i alla dagar", säger han själf, och sant är,
att general Bergman som lärare alltid haft en viktig
mission. Han var sålunda sept. 1871—juli 1872, dec.
1872-mars 1873, okt. 1873—maj 1874, okt. 1877—
juni 1880, lärare vid fortifikationens informationsverk,
och juni 1872—juni 1874 vid krigsskolan, april 1873
—febr. 1874 vid sjökrigsskolan, juli 1878—maj 1884
vid krigshögskolan och sept. nov. 1886 för
officers-aspiranterna vid väg- och vattenbyggnadskåren.
Utrikes studier har B. bedrifvit mars—sept. 1871
i Österrike samt april—okt. 1879 i Italien och
Tyskland, där han var anställd vid 2:a preussiska
pioniär-bataljonen. Maj -juli 1873 var B. äfven i Österrike
och tjänstgjorde vid Svenska militärutställningen i
Wien - på världsutställningen därstädes — samt
studerade därefter de tyska krigsskolorna i och för
omorganisation af Karlberg.
B. har vidare bl. a. jan. 1875—okt. 1877 varit
arbetsbefälhafvare vid befästningsarbetena i
Karlskrona skärgård, under hvilken lid det viktiga arbetet
med fästningens ombyggnad ägde rum, var jan. .1881
—sept. 1884 adjutant i arméförvaltningens
fortifikationsdepartements militärbyrå och maj 1882 nov.
1884 fortifikationsbefälhafvare på Gotland, uppgjorde
april 1883—sept. 1884 ritningar till samt
kontrollerade uppförandet af den nya lokalen för artilleri- och
ingeniörhögskolan i Stockholm, var okt. 1884—okt.
1886 chef för fältsignalkompaniet, uppgjorde okt.—
dec. 1885 alla förslag till artillerietablissement i
Östersund, var okt. 1886—jan. 1889 chef för 2:a
pontonier-kompaniet, febr. 1889—febr. 1891 placerad på
generalstabens militärstatistiska afdelning, hvarjämte han
företagit en mängd undersökningar och utredningar,
m. m.
B. har deltagit i alla viktigare fälttjänstöfningar
under de sista tjugo åren och har därvid varit chef
för fältsignalkompaniet och stridsdomare för
ingeniör-trupperna, adjutant i högkvarteret, ledare af
fortifikationen, o. s. v.
En synnerligen betydelsefull del af B:s
verksamhet utgöres af hans kommittéarbete. Han har haft
plats i alla de senare årens §tora kommittéer rörande
vårt lands försvar: i 1892 års fortifikationskommitté
för granskning af förslag till befästningar vid Boden
— det var B., som utarbetade förslagen till
befästningarne därstädes —, i 1892 års kommitté för
utredning af frågor rörande blifvande
fästningsartilleri-kåren i Karlskrona, i 1897 års kommitté för utredning
rörande landets fasta försvar, och blef s. å. ordf. i
fortifikationskommittén för afgifvande af utredningar
rörande försvaret, i 1902 års Ladugårdsgärdeskommitté
— hvars förslag skall framläggas för nästa års
riksdag — och blef 1903 ordförande i sammansatta
artilleri- och fortifikationskommittén för utredande af
vissa frågor rörande Bodens befästning.
I trots af alla mödor och strapatser befinner sig
general Bergman allt fortfarande vid den bästavigör.
Af de utmärkelser, som fallit på hans lott, nämna
vi blott, att han är ledamot af
Krigsvetenskapsakademien, kommendör af Portugisiska Kristiorden, Persiska
Sol- och Lejonorden, Sachsen-Weimar-orden Hvita
Falken, Italienska Kronorden, Danska
Dannebrogsorden och Svärdsorden, hvarjämte han är riddare af
Sachsiska Albrechtsorden, S:t Olafsorden, Preussiska
Kroneorden med briljanter och ryska S:t Annæorden
samt innehar konung Oscar II.s jubileumstecken.
— 730 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
