Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46. Den 14 Augusti 1904 - Något om Reykjavik och isländarne. Af V. Z.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR <S’ DAG
Foto Ami Thorsteinson, Reykjavik. kh^m, km. a.-b. survmpam sthlm—at*.
FRÅN REYKJAVIK: Hufvudgatan.
aflägsna toppar, visande evig snö. Hade luften varit
klar i afton, så hade jag åter fått skåda en af dessa
härliga solnedgångar, ständigt nya i den ljusa natten,
långt öfver den vida tjorden med den bergiga,
bågformiga kusten åt nordväst alltmer aftonande i
solskenet, så småningom helt försvinnande för att till sist
— en femton mil aflägset — visa en sista väldig
kägla, Snæfellsjökuln, lik en ö därute.
1 leende solskensväder är Reykjavik en riktigt
näpen liten by — jag kan ju få behålla det danska
ordet by, änskönt på svenska stad väl vore rättare.
Men man känner sig nästan som på landet i Reykjavik.
Hvar äro de gamla träden, som böja sina kronor
in öfver halmtaken, de små lummiga trädgårdarne
med blomsterrabatterna uti; hvar äro de skuggiga
landsvägarne och de vida sädesfälten eller de täta
skogarne däromkring; prästgår’n, kvarnen och
sång-fåglarne?
Intet dylikt ger Reykjavik dess landtliga prägel.
Främlingen som kommer dit, frapperas genast af den
fullständiga bristen på träd, och det egendomligt
nakna landskapet. Strax man kommit utom staden,
ligger landet alldeles öde, obrukadt och obrukbart,
den kullriga bärgmarken delvis torfbevuxen och
sålunda ständigt kvarhållande rägnvattnet; intet som
höjer sig öfver tomheten, intet utom bärgen i
bakgrunden.
I staden är det samma brist på träd. På hela ön
har man blott i nordöstra delen litet skog, om ock
sagor och jordfynd berätta om stoia skogar äfven här,
hvilka dock af befolkningen ej vårdats.
Men ändå är det landtlif i Reykjavik; de som
komma från storstädernas vimmel finna där allt det
lugn, som hvarje från civilisationens jäktande aflägsen
plats bibringar. Och aflägsen är denna ö, det märks
på förbindelsen med utlandet, som, äfven om
den på senare tider tilltagit, ännu är mycket sparsam.
Äfven kustföibindelsen är ytterst knapp. Man befin-
Foto Ami Thorsteinson, Reykjavik. michi: Km. a.-b. nmgt snfvertrarre sthlm—abl
FRÅN REYKJAVIK: Musik på torget, nedanför Thorvaldsens staty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
