Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 15 Januari 1905 - Greifswald. Af Axel Lindquist - Oom Pauls likfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
studentförening, där bland de närvarande studenterna
fem folk voro representerade. Bland gästerna voro
nämligen två studerande japaner (här lära finnas sex,
de flesta medicinare) hvarjämte England och Ryssland
voro företrädda. Dessutom äro ungrare och polacker
bland studenterna här ingalunda sällsynta.
Ifrågavarande afton förflöt både gladt och fridfullt, trots den,
som det kanske kunde tyckas, hotande konstellationen
Japan, Ryssland, England. Så hade förf. bland annat
tillfälle att höra några geishavisor rent och oförfalskadt
föredragas. Till omväxling följde några veka
melodiska ryska folkvisor. Engelsmannen lämnade äfven
sin tribut till den musikaliska underhållningen och
undertecknad, hvars f. ö. mycket sköna stämma dess
värre ej särdeles lämpar sig för sång, var glad, att en
äfvenledes närvarande landsman räddade Sveriges ära.
Som slutnummer i denna väl tämligen ovanliga
stu-dentsångartäflan följde den af tyskarna med mera kraft
och öfvertygelse än musikalisk finess föredragna ’Heil
Dir im Siegeskranz". Hvarpå coronan (=
dryckeslaget) och bierorgeln (== pianot) öfvergingo till den
traditionella biermusiken.
Ett minne från svenska tiden är väl
greifswalds-bornas stora nöjesvecka "Schwedenulk". Ordet ulk
När Oom Paul mot slutet af boerkriget för att
vädja till entusiastiska folkhopar och kallsinniga
stormakter lämnade sitt land, skedde det under ganska
sorgliga omständigheter, och han skulle aldrig
lefvande få återse sina kopjer. Hans stoft har nu
under stora hedersbetygelser från alla håll förts till den
sista hvilan i hembygdens jord.
Vår här återgifna bild är tagen i Pretoria och vi-
— som läsaren antagligen förgäfves söker i sin
ordbok — har ungefär samma betydelse och rang i
språkets värld som vårt skoj. Schwedenulk är en fäst,
som hvar sommar anordnas af skyttesällskapet. Den
bjuder på alla möjliga marknads- och tivoliförlustelser
och hedras vanligen med besök af den skäggiga
damen, mannen med järnmagen och den med
glashuf-vudet och slika ryktbarheter. Fästen lär emellertid
fröjda sig åt ett mycket allmänt deltagande. För
studier lär veckan mest vara tillspillogifven. Ja, somliga
professorer sägas inställa sina föreläsningar, och de
andra mest läsa för tomma väggar, under det herrar
studiosi "släppa Barrabam lös".
Ofvannämnda skyttesällskapet har funnits till ända
sedan år 1634 och dess skyttekung bär vid högtidliga
tillfällen jämte andra insignier en halskädja, som
påstås vara en gåfva af Gustaf II Adolf.
Många svenskar passera på resa från Sassnitz till
Berlin Greifswald. En och annan stannar där också
en liten tid. Särskildt är detta fallet om sommaren
vid de af universitetet anordnade feriekurserna. Det
är då vanligen liksom undertecknad en farande
studiosus.
Axel Lindquist.
sar likvagnen och en del af den stora processionen
som företrädde kistan. Främst i processionen körde
fyra vagnar med blommor och därpå följde 150
veteraner från kriget iförda sina gamla uniformer.
Äfven svenskarna i Pretoria visade sitt deltagande
genom att på begrafningsdagen den 16 dec. under
stor högtidlighet nedlägga en stor krans med blågula
band på kistan.
OOM PAULS LIKFÄRD.
sfterfotografi. FRÅN PRESIDENTEN KROGERS BEGRAFNING: Begratningståget i Pretoria.
— 255 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
