Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. Den 12 Mars 1905 - En modern kyrkorgel - Från musikvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
luftpelaren skäres mot en hvass kant,
(som i en vanlig bleckflöjt) under
det att de trattformiga "trumpeterna"
ljuda med metalltungor (sådana som
man känner från munharmonikan).
Härmed har man de tre stora
grupper klara för sig, i hvilka orgelns
samtliga stämmor innefattas. Men
den vidare indelningen? En
fullständig orgel har ju en rikedom på
stämmor, med de mest skilda
klangfärger?
De ytterligare skiljaktigheterna
uppkomma därigenom, att de pipor
som ha en och samma tonhöjd
inbördes afvika från hvarandra. De
långa och smala cylindrarne ha t. ex.
något af stråkklang, medan en
kortare och tjockare ljuder med
flöjtens färg o. s. v.
En pipas tonhöjd och klangfärg
bestämmes alltså inom hvardera af
de olika hufvudgrupperna af dess
proportioner. Dessa kunna med
matematisk noggrannhet på förhand
beräknas, men naturligtvis återstår
det alltid hvad tonhöjden beträffar
smärre modifikationer att göra:
orgeln skall stämmas. Denna
procedur må vara mycket uppslitande för
stämmaren, men metoden är
synnerligen enkel. I träpiporna sitter
upptill en propp som höjes och
sänkes en obetydlighet efter behof.
Cylinderpiporna hafva upptill en
liten slits uppskuren ur och
upprullad vid sidan (jfr fingerhålen i en
bleckflöjt). Det därigenom uppkomna hålet är lätt
att få större eller mindre genom att jämka litet på
upprullningen. Den vibrerande delen af trumpeternas
tungor slutligen kan genom ett litet stift förlängas
eller förkortas den 100-dels millimeter, som erfordras
för att ändra dess svängningshastighet..
| Piporna sitta gruppvis fördelade på pedalen och
de olika manualerna i rader, där både den med
spelbordet parallela och den mot detta vinkelräta linjen ingå
i systemet. Parallellerna i denna mening äro de olika
stämmorna. Pipor på samma tvärlinje ha alla samma
tonhöjd. När den spelande vidrör t. ex. tangenten
för ostrukna C öppnas små "bälgar", membraner, till
samtliga ostrukna C i hela orgeln, under det endast
de ljuda, hvilka genom registrens "andragande" blifva
utsatta för lufttillförsel från bälgen. Denna, som
under orgeltramparnes tid måste i förhållande till sin
effektivitet ha betydande dimensioner, drifves på
moderna orglar så godt som alltid med motor, elektrisk
eller annan, hvilket har till följd, isynnerhet om luften
tillföres med fläkt i stället för med direkt pumpning,
att den icke behöfver inkräkta på utrymmet i någon
afsevärd grad.
Nämnes det så till sist, att ännu en verkan
utvinnes af orgeln, därigenom att de till de olika
manualerna hörande stämgrupperna äro fördelade på olika
våningar och att större och mindre ljudstyrka
åstadkommes icke endast genom reglering af den
tillströmmande luften utan äfven genom att en del af
stämmorna äro inbyggda bakom en sorts stora dämpande
spjäldörrar, hvilka den spelande med en trampa kan
öppna eller sluta till, så lär det viktigaste af orgelns
konstruktion med den knapphet utrymmet
nödvändiggör därmed vara genomgånget.
Förebilden till denna redogörelse är, liksom våra
Kliché: Bengt Silfversparre.
EN MODERN KYRKORGEL: INTERIÖR AF EN UNDERLIG PELARSAL.
De pipor som synasj_äro trumpeter. Observera den "underjordiska" afdelningen med
ialla dess rörledningar för lufttillförseln.
PIPOR AF OLIKA SLAG.
Längst till vänster står en träpipa, "gedacht", i grofva C. Upptill synes handtaget af
stämproppen, De öfriga piporna äro alla af bleck (en legering af tenn och bly). Närmast
träpipan en "principal", därefter en "violin" och ett "gemshorn", alla i ostrukna C.
Därefter en "klarinett" i grofva G och sist en "rörflöjt" i ostrukna C. Cylinderpiporna
igenkännas på stämslitsen upptill.
bilder, hämtad från Göteborgs domkyrkas af herr
Eskil Lundén ombyggda, i dagarna med stora loford
afsynade orgel, hvilken numera icke endast är en af
de vackraste, utan, med sina tre manualer, 52
register och obegränsade kombinationsmöjligheter, en
af de största och mest fullständiga
up-to-date-orglar i vårt land.
FRÅN MUSIKVÄRLDEN.
40 år fyllde den
1 mars
orkesterdirigenten vid
Östermalmsteatern i
Stockholm, musikdirektören vid Kalmar reg:te
Hjalmar Meissner.
Meissner har varit
kapellmästare i
Kristiania, vid Nya
teatern i Stockholm, vid
Svenska teatern i
Helsingfors och
biträdande kapellmästare vid operan i
Stockholm. Utmärkt
pianist, kompositör.
Klirhi: Bengt Silfrmpam.
HJALMAR MEISSNER.
— 380 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
