Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 21 Oktober 1906 - C. O. Taube - Från svenska scener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. O. TAUBE.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Distriktschefen vid I distriktet grefve Carl Oscar
Taube, som den 1 okt. d. å. efter 34 års tjänst
lämnade statens järnvägar, torde vara den sista af de mer
betydande och framträdande järnvägsmän, som under
längre tid erfarit svenska statsbanenätets kolossala
utveckling och som själf innehaft en befattning, hvars
natur kom innehafvaren att spela en mycket
framstående roll vid våra stats järn vägars vidlyftiga och svåra
skötsel.
Trafikdirektör vid I distriktet sedan 1884, blef han
vid stats järnvägarnes omorganisation distriktschef vid
samma distrikt och har sedan i 22 års tid ledt
detsamma.
Härtill var han också mer än andra den rätte
mannen och han har nu vid afgången en lång och
hedrande järnvägstjänst bakom sig.
Oficer 1863 antogs han vid statens järnvägar som
elev 1872, blef sedan i rask följd stationsskrifvare
1873, stationsinspektor vid Bankeberg samma år, vid
Falköping 1874, trafikdirektörsassistent 1875,
trafikdirektör 1884 och slutligen distriktschef 1898.
Denna gradpassering, som inte precis i regel
praktiserades under statsjärnvägarnes forna och mer
slentrianmässiga skötsel, gaf grefve Taube en rik
personalkännedom och en god inblick i
järnvägspersonalens lif, allt erfarenheter, som han förstod att draga
nytta af när han som trafikdirektör och distriktschef
blef en ledande och mycket betydande man inom
järnvägen. Hans inflytande sträckte sig också långt
utom det distrikt han ledde. I järnvägsstyrelsen
under generaldirektörerna Cronstedts och Nordströms
dagar vägde hans ord tungt och månget viktigt
afgö-rande, särskildt inom trafikafdelningen, torde icke
ha skett utan hans hörande och gillande.
Med sitt klara och skarpa förstånd fattade han också
mycket snart själfva sakens kärna och ett hastigt
genomögnande af föreliggande skrifvelser satte honom
snabbt i stånd att fatta sitt beslut. Han var ingen
älskare af juridiska spetsfundigheter och hårklyfverier,
utan sökte om möjligt åstadkomma det bästa af saken,
speciellt när det gällde sådant som berörde
järnvägspersonalens lägre grupper, som alltid i honom hade
en varm och vältalig målsman för sina önskemål.
Bland de talrika lägre järnvägsmännen inom
distriktet var han mycket afhållen för sin omtanke och
rättvisa och särskildt torde han på sista tiden mer än
andra vederbörande insett tidens kraf på humanitet
gentemot underlydande och på drägligare
existensvillkor för desamma. Hans uppträdande vid den sista
stora lönekonflikten inom statsjärnvägarne torde mer
än annat bidragit till att lugna och förlika, något
hvarför han också fått uppbära varma och erkännande
ord från alla håll. Vid afskedsfästen för honom på
Grand Hotell den 9 d:s fick han mottaga, såväl från
hög som låg, talrika bevis på att man satt stort pris
på hans gärning. Många vackra och erkänsamma ord
riktades mot honom och särskildt typiskt framkom ofta
det i detta samband smickrande epitetet "vår grefve".
Grefve Taube har’ på ett aktivt sätt deltagit i vårt
politiska och kommunala lif.
Han är ledamot af Riksdagens första kammare
sedan 1898; af statsutskottet sedan 1903; af
stadsfullmäktige i Stockholm sedan 1891; tillhörde
drätselnämndens första afdelning mellan 1893—1904 och
1901 års bangårdskommitté samt är slutligen vice
ordförande i direktionen för statens järnvägstrafiks
pensionsinrättning sedan 1899.
Som stiftare och vidmakthållare af järnvägsmännens
lifförsäkringsförening har han nedlagt ett oegennyttigt
och betydelsefullt arbete. Personligen en älskvärd
och behaglig man åtnjuter han inom
järnvägsmanna-Jcretsar ett stort anseende.
Grefve Taube är major i armén. Som yttre
utmärkelser hafva tillfallit honom många ordnar och han
är säkerligen vår mest ordensprydde järnvägsman.
E. D.
foto. HVAR 8 DAG. MÄRTA PETRINI. Kliché: Bengt Silfversparre |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>