- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 8 (1906/1907) /
66

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 4 November 1906 - Frans Reinhold Kjellman - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANS REINHOLD KJELLMAN.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

När vid midten, af 1800-talet nya fält söktes för
svensk verksamhetslust och företagsamhet, var det
helt visst ett lyckligt val, som fastade en betydande
del af de vetenskapliga intressena till de norra
polar-regionerna. Det visade sig nämligen inom kort, att
Sverge- skulle intaga icke blott en framskjuten utan
äfven ledande ställning bland de där med geografiskt
och naturhistorisk forskning sysslande nationerna, i
det att svenskt arbete med framgång, ja med lysande
resultat under flera’ decennier verkade på den redan
i slutet af 1830-talet af den berömde zoologen Sven
Lovens expedition till Spetsbergen lagda grunden. I
Otto Torell och Adolf Nordenskiöld hade
verksamheten de ledande männen, och till dem och särskildt
till den sistnämnde, hvars namn genom personligt
deltagande var förbundet med ej mindre är tio
e>^pe-ditioner, slöto sig ett flertal forskare som följeslagare
och medarbetare i skilda grenar af fysisk, geografisk
och biologisk forskning.

Det är åt en af dessa forskare, en af de mest
bemärkte och framstående, professor Frans Reinhold
Kjellman, som vi i dag ägna uppmärksamhet, och vi
äga därtVll en särskild anledning. Pofessor Kjellman
fyller nämligen den 4 november sextio år, och vi tro
oss veta, att han då blir föremål för vacker hyllning
af kolleger vid Uppsala universitet och inom den
botaniska forskningen, åt hvilka bägge han skänkt sitt
verksamma lifs bästa arbete och varmaste intressen.

Frans Kjellman är son af bruksägaren Johan
Kjellman och Lovisa Creutzer och föddes den 4 nov. 1846
på Torso i Skaraborgs län. Han är alltså egentligen
västgöte till födelsen, men Torson ligger som bekant
i Vänern ej långt från Värmlandslandet, och om det
nu var till följd af granskapet eller andra anledningar,
men Kjellman blef åtminstone andlig värmlänning,
ty han gjorde sina skolstudier i Arvika och Karlstad,
och som student (1868) ingick han i Värmlands nation
i Uppsala. Här fäste han snart uppmärksamheten
vid sig som framstående botanist och sedan han efter
aflagda prof år 1872 erhållit den akademiska lagern,
följde inom kort hans utnämning till docent i botanik.
Den afhandling, hvarmed han sålunda förvärfvade både
doktorsgraden och docenturen, har titeln "Bidrag till
kännedomen om Skandinaviens ectocarpeer och
til-opterider", och vi funno alltså att han hade valt sitt
specialfack inom algologien. Där har han också med
förkärlek hålHt till och verkat under de redan
förflutna trettiofyra åren och skänkt den botaniska
litteraturen ett stort antal skrifter och afhandlingar af
al-gologiskt innehåll. Ur den rika samlingen må
nämnas "Handbok i Skandinaviens hafsalgflora", "Norra
Ishafvets algflora", "Japans laminariaceer", m. fl.

Men Frans Kjellman har naturligtvis ingalunda stått
främmande för botanikens öfriga grenar. Såväl genom
sin, ställning vid universitetet och som akademisk
lärare — som amanuens vid botaniska trädgården
1871—78, som docent och e. o. professor och som
ordinarie professor sedan 1899 — som genom det
deltagande i polarforskningen, vi här ofvan antydt,
har det varit nödvändigt för honom att röra sig inom
så godt som hela sin vetenskaps vidsträckta område,
och det är lätt att unna, hur han gjort det med lif
och lust, äfven om han tidt och ofta återgått till sin
första ungdomskärlek, algerna. Sålunda har han i
Nordenskiölds "Studier och forskningar" lämnat en
intressant och värdefull skildring "Ur polarväxternas
lif", och i Vegaexpeditionens vetenskapliga
iakttagelser har han beskrifvit fanerogamfloran på Novaja
Semlja, på S:t Lawrence-ön, vid Asiatiska
Berings-sundskusten och i Västeskimåernas land o. s. v. och
därjämte lärt oss känna "Tschuktschernas
hushållsväxter" m. m.

De sålunda nämnda afhandlingstitlarna angifva, att
Frans Kjellman är en vidtberest man. Från
studiefärderna i algologiskt syfte i Stockholms skärgård och
Bohuslän fördes han ju också tidigt till
polarregio-nerna, där han slutligen knöt sitt namn vid Vegas
världsberömda färd. Redan samma år, han afslutat
sina akademiska studier, eller 1872, kallades han att
som botanist deltaga i Nordenskiölds sista expedition
till Spetsbergen och var alltså, med om en af de
svåraste episoderna i vår polarforsknings historia:
öfver-vintringen i Mosselbay. Men strapatser och köld
och samvaron med på knapp kost lefvande och af
skörbjugg lidande norrmän kunde ej afskräcka honom
från att fortsätta. Han hade fått smak för polarlifvet
men framför allt kärlek till snöns och isens och
Ishafvets flora, och så blef han Nordenskiölds trogne
följeslagare och närmaste man under Provens färd
1875 till Novaja Semlja, Kariska hafvet och Jenissej
samt med Vega 1878—80 på Nordostpassagen och
rundt Asien

Professor Kjellmans namn tillhör alltså vår
polarforsknings främste; det har burits på världsryktets
vingar tillsammans med hans bortgångne och saknade
väns, Adolf Nordenskiölds. Men ära och rykte, i
vanlig världslig bemärkelse, intaga säkerligen de
undanskjutna platserna i den nu 60-åriga Vegamannens
tankar och minnen. För honom, den samvetsgranne,
flitige forskaren, den anspråkslöse, vänsälle mannen,
är det helt visst mer af vikt att vara förvissad om,
att erkännandet och tacksamheten för hvad han
verkat inom polarforskningen och botaniken äro
allmänna bland de kvarlefvande medarbetarne och
kamraterna från den förra och hos kolleger och talrika
lärjungar inom den senare.

Carl Forsstrand.

Till svensk ministerresident och generalkonsul i
Buenos Ayres har utnämnts kaptenen i flottan Olof
Gyl-dén. Han var som bekant chef för den undsätt
nings-expedition, som på statsverkets bekostnad i augusti
1903 med fartyget Frithiof afgick till Sydpolsregionerna
för att uppsöka och bispringa den Nordenskjöldska
Antarcticexpeditionen. Härunder anlöpte kapten
Gyl-dén såväl på bortresan som hemfärden Buenos Ayres och
kom i liflig beröring med såväl argentinska myndigheter
som
framstående privat- ’

män inom
vetenskapliga
och
affärskretsar.

Kapten
Gyl-dén är son till
den
bortgångne berömde
astronomen
prof. Hugo
Gyldén och
föddes i Jena
år 1867. Han
har äfven
deltagit i en af [-gradmätnings-expeditionerna-]
{+gradmätnings-
expeditio-
nerna+} till
Spetsbergen,
nämligen år
1901.

Kapten
Gyldén är gift med
en fransyska! Efter porträtt- OLOF GYLDÉN

Vårt första sändebud i Argentina.

m

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:05:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/8/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free