Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 4 November 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
’i- !
4-fk i
*~’" i
PRINS JOACHIM
AL-BRECHT.
En bekant aktris
fröken Sutzer skall inom
kort ingå äktenskap
med prins Joachim
Al-brecht af Preussen.
Prinsen, som är
kejsarens kusin måste helt
naturligt afsäga sig sin
rang.
’-’"Sfrn
Efter porträtt. FRÖKEN SUTZER..
£#«»• porträtt. Kliché: Bengt SÜfoersparre
PRINS ALEXANDER HOHENLOHE,
som publicerat ^Onkel Chlodvigs" memoarer och genom detta offentliggörande
åstadkommit en oerhörd sensation. Prinsen, distriktspresident i Colmar, har
tvungits att inlämna sin afskedsansökan, och har nu af den kejserliga onåden
"tills vidare försatts i disponibilitet".
SKOLSTRÄJKENI OSTPREUSSEN.
Stablewski, ärkebiskop i provinsen Posen
som utfärdat en rundskrifvelse med förbud
att meddela religionsundervisningen på polska.
De polska nationaliststräfvanden mot hvilka
delta förbud är riktadt, låta sig dock icke i
förstone mota. Skolbarnen vägra nu med
sina föräldrars goda minne att ta emot
undervisning på tyska.
<r.ft~ MopriH KltcMi Bengt Silfvertpairrt.
FRÅN TYSKA UTRIKESMINISTERNS VON TSCHIRSKVS BESÖK I ’ROM.
Ett mycket uppmärk sammadt diplomat besök. Von Tschirsky (1), italienske
utrikesministern Titoni (2), grefve Montes, Tysklands sändebud i Rom (3).
— Ja Trogen, nu har vår Eva rest. Prostinnan
klappade honom på hufVudet och gick med tysta, lätta
steg in i Evas rum. o Hon gick som vore hon rädd att
väcka en sofvande. Å, inte behöfde hon det. Hon var
ju ensam! Var första gången sedan barnets födelse
skild ifrån det för dagar, veckor, månader, kanske år...
Det rika lifvet — det gaf — det tog — lif, vare välsignadt!
Hon såg sig omkring i det nätta flickrummet med
sitt hvita möblemang, sina böcker i ordentliga rader,
skolböckerna öfverst, som skulle de aldrig komma
till användning mer, diktverken tillgängligast. Hon
var i poesiens ålder. Å, som Eva sjöng: "Intet är
som väntans tider..."
På skrifbordet snedt framför fönstret låg ett tunnt,
blått häfte, antagligen glömdt. Prostinnan tog det.
"Min dagbok" stod det textadt på första sidan.
På den nästa stodo endast några ord — af färsk datum.
Modern läste dem med innerlig förståelse:
"Jag ger mig åt lifvet!" stod där.
(Forts, å sid. 80).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
