Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 11 November 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR ELEMENTEN RASA.
FRÅN EN SVENSK MEDARBETARE I HONGKONG.
TYFONEN I HONGKONG:
Klicht: Kem. A.-B. Bengt Silfvertparre Sthlm—Obg.
EN GATA FULLSTÄNDIGT SPÄRRAD AF NEDBLÅSTA TRÄD.
Åter har Hongkong, det brittiska väldets utpost i
fjärran Östern, hemsökts af en af de våldsamma
cy-kloner som tid efter annan uppträda i dessa trakter
och utgöra sjöfartens värsta fiende. Utan minsta
förebud, och egendomligt nog utan att statens
observa-tonum i Hongkong, som står i ständig telegrafisk
förbindelse med den världsberömda meteorologiska
anstalten i Manila på Filipinerna, hunnit gifva den
sedvanliga varningssignalen, utbröt med sällspord
våldsamhet den 18:de dennes en dylik cyklon.
Hongkongs hamn är en af de bästa i världen, och
under normala förhållanden erbjuder den en storartad
anblick, nogsamt vittnande om dess framstående plats
bland världens stora sjöfartscentra. Här mötas
postångare från England, Tyskland, Frankrike, Amerika
och Australien, och hundratals större och mindre
fartyg uppehålla förbindelserna med snart sagdt alla
delar af världen. Hit är dessutom förlagd
hufvud-stationen för engelska flottans kinesiska eskader, och
af de öfriga stormakternas mariner saknas sällan
värdiga representanter. Hongkongs hamn är en sällsynt
imponerande tafla full af lif och färg med det
"obe-skrifliga något" öfver sig, som utgör Orientens stora
charme.
Vid åttatiden på morgonen den 18:de september
väcktes koloniens invånare af det fruktade ljudet —
tyfonkanonens afryrande från observatoriet. Hvad det
betyder vet hvarje barnunge. Lösen är: rädde sig den
som kan. Det blir ett förtvifladt kämpande för en
skyddad plats bland den stora delen af
kinesbefolkningen som på vattnet har sitt enda hem, den båt
eller "sampan", som sett dem födas och som ofta nog
äfven blir deras graf. Alla förberedelser voro
emellertid ’denna gång omöjliga, och de som gjordes voro helt
och hållet förgäfves. Inom några minuter hade cy-
klonens centrum nått stadens omedelbara närhet och
hafvet var en enda kokande, hvitskummande massa.
I dess hvirflar neddrogos hundratals, ja man kan lungt
säga tusentals kinesiska fiskebåtar och med dem gingo
nära åttatusen hafvets arbetare till botten. Sedan kom
turen till den inre hamnen. Där hade alla på redden
liggande ångare fällt båda ankarne, ja i somliga fall
ända till tre och fvra och med maskinerna arbetande
full fart framåt sökte de rida stormen ut. Några få
lyckades. Det stora flertalet ledo allvarsamma skador.
Ett tiotal sjönko, flere med man och allt. Två franska
torpedo "destroyers" blefvo fullständigt vrak och fyra
officerare omkommo. Om vågornas höjd och stormens
styrka kan man göra sig en föreställning, då man ser
fartyg af flere tusen tons dräktighet uppkastade
hundratals fot från stranden.
De mest hjärtslitande scener utspelades inför
åskådarna, som voro totalt oförmögna att lämna hjälp af
något slag. De vid brobänkar och kajer förtöjda
flodångarna hade mindre utsikt till räddning än de i rum
sjö föi ankrade. Förtöjningar sletos. Stålkablar och
svåra trossar sprungo som segelgarn.
Lösgjorda och redlösa drefvo de ut i hamnen,
kolliderade med andra till ankars liggande fartyg, eller,
om de ej dessförinnan kantrat och sjunkit, kastades
upp på motsatta stranden och sletos i spillror. På
detta sätt bUfvo ej mindre än femtio ångare och
segelfartyg ej endast vrak men fullständigt sönderslagna.
Det beräknas att mellan åtta- och tiotusen människor
satte lifvet till, att egendom till många millioners värde
förstördes, och allt detta inom mindre än två timmar.
Många europeiska befälhafvare och styrmän
ådagalade en sinnesnärvaro och dödsförakt som göra dem
förtjänta af det högsta beröm. Att förödelsen det
oak-tadt fick en sådan omfattning får uteslutande tillskrifvas
— 92 —
Klfter fctograji.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
