Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 2 December 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF KNUT HAMILTON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sjuttiofem år fyllde torsdagen den 29 november
f. d. professorn vid Lunds universitet, juris doktorn,
kommendören grefve Gustaf Knut Hamilton.
Från skilda delar af vårt land och från flera
generationer af särskildt jurister, som gått ut från det
sydsvenska universitetet, ägnades honom på denna hans
märkesdag hyllning, vördnad och minnesgod
tacksamhet. Ty G. K. Hamilton har ej endast varit den
redan från unga år bemärkte specialisten i
administrativa och ekonomiska grenar af vår lagfarenhet,
utan en man med mångsidiga intressen för
fosterländska och ^kulturella frågor och en verklig
ungdomens vän. Ännu vid den jämförelsevis höga ålder
hvartill han hunnit, har han lust för och kraft till
arbete, och hans vigör vid ingången i det sextonde
lustret är afundsvärd; af Riksdagens valmän insatt i
revisionen af Riksbankens kontor i Malmö sköter
han sålunda, såsom dess ordförande, detta uppdrag
med en genomgående noggrannhet och krafr, som
förvånar äfven de yngre kamraterna därvid. Inom
Västgöta Gille i Malmö är han, efter landshöfding
Dicksons afflyttning till Stockholm såsom öfverståthållare,
en högt uppburen ålderman.
Om hans lif några data:
Född den 29 nov. 1831 på Hönsäter i Skaraborgs
län — fadren grefve Hugo David Hamilton ägde flera
af Kinnekulles vackra egendomar, modren var född v.
Efter porträtt. Kliché: bengt ■>up>ertparrt.
JANE GERNANDT-CLA1NE.
*) HVAR 8 DAG innehöll vid denna tid en skildring af fru
Hofsten — gick han i Skara gymnasium, blef student i
Uppsala 1848, juris utriuesque candidat 1855 samt satt
ting och inskrefs i justitierevisionen. Emellertid kom
hans bana icke att bli den praktiske juristens, utan
universitetslärarens. Kallad till docent i Uppsala 1858,
blef ha redan året efter adjunkt där i nationalekonomi
och folkrätt, samt svensk stats- och specialrätt. Vice
häradshöfding 1860, var han somrarne 1862—63
adjungerad ledamot af Svea hofrätt och deltog såsom
Riddarhusmedlem i riksdagen, där han insattes i
lagutskottet. Den 30 december 1862 utnämnd till
professor i administrativ rätt och nationalekonomi i Lund,
var han i sin tur rector magnificus läsåret 1873—74,
samt inspektor för Västgöta nation därstädes i 38 år,
1865 1903. Hedersledamot af Västgöta nation i
Uppsala och Lund.
Under åren 1866—1870 utgaf grefve Hamilton
"Nordisk tidskrift för politik, litteratur och ekonomi".
Våren 1869 föreläste han på offentligt uppdrag i
Kristiania. Af k. maj:t insattes han i Skandinaviska
växelkommittén 1876—77, var ledamot af
universitetskommittén 1874—75, upprepade gånger ledamot af
mindre konsistoriet, universitetets representant vid
jubelfästen i Bologna 1903 o. s. v. Stadsfullmäktig i
Lund 1879—88, ordförande i styrelsen för
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige 1888—92 och
sedan dess ordförande
Franska Republikens president har i dagarne på
framställan af ministern för utrikes ärenden tilldelat
"medaille d’honneur" i guld åt vår bekanta
landsman-inna, författarinnan Jane Gernandt-Claine. Under de
kritiska februaridagarne i Baku*) förra året visade
madame Claine prof på mod och rådighet och
bistod på alla sätt de sårade och sjuka, öfverallt lindrande
nödens fasor, så godt sig göra lät. Bland de ytterst
få damer som erhållit ofvannämnda utmärkelse är
madame Gernandt-Claine helt säkert den första svenska.
Sedan ett halfår tillbaka är Jane Gernandt-Claine
bosatt å Korfu, där hennes make, den franske
diplomaten m:r Jules Claine utnämnts till Frankrikes konsul.
Det är särskildt som skildrare af lifvet i fjärran
och exotiska länder med dess stp.rka motsägelser och
invecklade konflikter, som Jane Gernandt Claine gjort
sig ett namn. Hennes karaktärsskildringar äro fina
och subtila, uppslagen alltid originella och intressanta;
hennes språk glödande och poetiskt, med en fin och
säker känsla för ordens valör.
I novellsamlingen "Det främmande landet", må
särskildt framhållas de två förtjusande skildringarne
"Reine" och "Han är svart". De kunna anses som
typiska för hennes konst, och högre har Jane
Gernandt-Claine sedan ej nått. I "Pampas" skildras lifvet i
Argentina; hvaremot "I Pagodernas Land" innehåller
iakttagelser från Ost-Indien. Hennes sista bok "När
sjön går hög", skildrar upplefvelser från Baku.
Genom Jane Gernandt-Claines5 hela diktning; går
som en dold underström hennes längtan och kärlek
till fosterbyggden, och från hela det mondäna och
internationella lifvet, till synes så muntert och
glänsande, men ack! så tröttsamt, gå hennes tankar som
oftast till Sverige — drömlandet — med alla hennes
barndoms- och ungdomsminnen.
G.-C. från Baku. Red.
OVANLIG UTMÄRKELSE ÅT SVENSK KVINNA.
— 130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
