Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 2 December 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LABRADORS INDIANER.
FÖR HVAR 8 DAG AF "ÅTTU".
Bland nytt från fjärran
länder under de sista
dagarna finnes en notis om,
att ett par af Nordamerikas
indianstammar börjat "ett
heligt krig" för att afkasta
sig det amerikanska oket,
ett fruktlöst utbrott af deras
gamla krigarlust och
frihetskänsla. Indianerna äro
dömda till undergång, och
de c:a 50,000, som ännu
existera, så godt som
inspärrade på sina territorier,
midt i civilisationens
rastlöshet, äro som en
kvar-lefva från urskogarnas tid,
och ett uppror i dessa
tider kan endast åstadkomma,
att de ej skola glömma sig
själfva.
Omständigheterna ha
velat att jag fått göra
bekantskap med en del af
Nordamerikas indianer. Det
kunde måhända vara af
in-trässe att höra litet om det
lif och de seder, som
karaktärisera dessa ännu
nomadiserande slammar.
Labrador är utom af den hvita, tämligen fåtaliga
befolkningen bebodd af eskimåer samt fyra olika
indianstammar fördelade inom särskilda områden. Af dessa
stammar är utan tvifvel "Les Montagnais"
(bergs-klättrarne) de lifskraftigaste.
I början af fransmännens välde i Canada fördrefvos
de af Irokeserna, en af Nordamerikas blodtörstigaste
stammar, från kustsidan af Labrador mot norr, och
de hafva ännu sådan skräck för sin gamla arffiende,
att de använda Irokesernas namn för att skrämma
sina barn.
Ehuru endast af medelhöjd äro dessa indianer,
delvis genom giftermål med "coureurs des bois" ©ch
trappers, af starkare kroppsbyggnad, muskulösare och
axel bredare än andra stammar i Labrador.
Anlets-dragen äro grofva, dock ej osympatiska. Kvinnorna
äro i allmänhet fula, med en med åren tilltagande
fetma.
Nästan samtliga indianer tillhörande denna stam
äro romersk katolska och missionsverksamhet utöfvas
hvarje sommar under deras vistelse vid kusten. Ehuru
kristna kunna de dock ej afhålla sig från en
vidskeplig fruktan för de aflidnas andar, hvarför de äfven i
skogarnas djup gifva dessa sin hyllning. Likaledes
existerar ännu tron på medicinmännens förmåga att
INDIANER FRÅN LABRADOR.
Kliché : Bengt Silfversparre.
ETT INDIANLÄGER.
tillfoga ondt. Alla kristna indianer kunna läsa och
skrifva, och flertalet af dem behärska franska språket.
För egen del fann jag indianerna stå framför den
hvita befolkningen i det afseendet, att många af dessa
voro ur stånd att skrifva sitt eget namn.
Oärlighet och tjufnad äro, om ej okända, dock
ytterst sällan förekommande drag, och äga de rum,
hafva de skyldiga med all säkerhet en längre tid varit
i beröring med hvita. Det enda tillfälle de anse sig
äga rätt att taga, är då hungersnöden drifver dem
därtill, octi då lämna de alltid någon slags betalning i
värde motsvarande det tagna.
Vid flera tillfällen kunde jag observera dem
ensamma i "Stores" (magasinen), undersökande saker
och profvande diverse grannlåter, men hörde aldrig
talas om att något blirvit stulet.
Tidiga giftermål äro vanliga och kvinnorna bortgiftas
då de äro 14—15 år gamla. Hos de kristna
indianerna råder monogami, under det att antalet hustrur
hos de icke kristna varierar med tillgången af vildt,
från en till fyra. Änkor äro i stark efterfrågan, och
ofta händer det att en ung pojke gifter sig med en
gammal änka, detta af ekonomisk beräkning, ty änkan
ärfver sin mans jaktmark.
Antalet barn i hvarje familj öfverstiger sällan fem,
och kvinnorna åldras fort,
så att de se tämligen
af-skräckande ut vid en ålder
af 40 år, det är dock ej att
förundra sig öfver, då
hustrun får tjänstgöra som ett
veritabelt lastdjur.
Respekten för föräldrarna
är mycket stor, och barnen
uppfostras utan hårdare aga.
Äfven för en medelålders
ogift son är faderns vilja
lag, om han önskar undvika
allvarligare förvecklingar.
Skogarnas innevånare äro
i aftagande, och orsakerna
äro flera. Värst är det då
Kliché: Bengt SUfverspar*"
— 140 —
Kftcr fotograf,
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
