Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 16 December 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAG
Werfoto^fi. EN LÅNGSAM KAPPLÖPNING. tOiehis Kem. A.-B. Bengt iWfivrsparrf iffttlm__fibff
Den bekante menageriägaren Hagenbecks barn äro
ibland i tillfälle att roa sig med en sport, som annars
egentligen är hemma bland Tropikernas piccaninies —
lifvets bittra nöd, fattigdomens och föraktets isande
skugga, endast den skall kunna förstå, hvad hon måste
hafva lidit.
Sedan dess var oeh förblef hennes förstånd brutet,
och hennes själ återvann aldrig sin förlorade
jämnvikt. Visserligen tog hon med kraft och energi fatt
på första bästa arbete för att försörja sig och sitt barn,
och som hon var praktisk och duglig kunde hon
skaffa sig ett nödtorftigt uppehälle, men det var
som hade hon helt mekaniskt lefvat sitt hvardagliga
lif. Hennes tankar lefde i en helt annan värld.
Lyckodagarnas drömmar hade så rotat sig fast i hennes
själ, att de ej kunnat ryckas loss från densamma af
verkligheten. Hennes lifsvillkor nu voro för henne
endast något tillfäl igt och öfvergående, och hon kunde
inte fatta att det, som varit, var och skulle alltid för
blifva ett afslutadt kapitel i hennes lifs historia. I
hennes drömda värld väntade hennes ungdoms älskade
alltjämt på henne. Han var borta från henne, men
han arbetade endast på sitt håll för att skaffa ett hem
åt henne och deras barn. Och så förvandlade hon
i sina drömmar arbetets och ensamhetens tunga,
långa dagar till lyckliga väntanstider. Med ögon,
som sågo långt bortom verklighetens hvardagsgrå
allvar in i hennes drömmars solfagra lyckoland, gick
hon genom lifvet med väntans och längtans veka
leende på sina läppar.
Och åren gingo. Hennes dotter hade växt upp och
blifvit gift, hennes ungdoms älskade för länge sedan
bildat hem med annan. Sedan dottern lämnat henne,
vistades hon lite hvarstädes. Hon gick från trakt till
trakt, dröjde några dagar eller veckor på samma
ridt på sköldpaddor. Om djuren äro mottagliga för
högre dressyr, är mer än vi kunna meddela.
Klieht: Bengt äUfvenparrt-
EN LIKNANDE BILD FRÅN JAMAIKA.
ställe, hjälpte till i hemmen och gjorde sig nyttig
med hvad hon kunde, och skaffade sig så sitt
uppehälle.
Hennes hår började skifta i silfvergrått, den hvita
genomskinliga hyn fårades af ålderns första lätta
rynkor, men alltjämt logo hennes läppar och drömde
hennes stora blå barnaögon sina drömmar. Blicken
hade blott blifvit djupare inåtvänd, leendet mera
skälfvande vemodsfullt kring de tunna läpparne.
Forts, å sid. 176.’
— 172 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
