Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 14. Den 6 Januari 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR
8 DAG
dierna, nått stor skicklighet både i teckning efter
naturen och i behandling af akvarellfärger. Sedan han
i september samma år vunnit inträde i Fria
Konsternas Akademi, fortsatte han sina studier därstädes till
våren 1881, flitigt deltagande i lektionerna och
utförande flera prisämnesmålningar. Under dessa sista
år fullbordade han en del beställningar af hästar och
hundar samt pristaflan "Vattning i husarlägret",
tillhörig vår envoyé i London, grefve Herman Wrangel.
Vintern 1881—82 tillbragtes i Uppsala, hvarest många
taflor och studier sågo dagen, bland andra det stora
stycket u Reskamraterna".
I april 1882afreste Arsenius till Paris. Redan i
juli aflägger han ett besök i Chantilly, har många
svårigheter innan han blir insläppt i ett träningsstall,
lyckas dock slutligen och målar där sin första franska
fullblodshäst I oktober börjar han studera modell
på atélier hos Jean Paul Laurens, allt medan han
fullbordar "Hjälphästen", antagen på salongen 1883.
Studierna på Laurens atelier fortsättas åren 83—85.
Våren 1888 slår han sig på allvar fast i Chantilly.
Han är redan då väl känd, blir alltmer använd och
lämnar icke den vackra staden — där tusentals
löpningshästar äro mantalsskrifna — mer än tillfälligtvis
för längre eller kortare besök i fäderneslandet, i
Normandie eller Pau, då någon porträttbeställning af
fullblodshästar, "världens sista aristokrati", skalle utföras.
Genom notiser, som då och då varit synliga i den
svenska prässen, vill det se ut, som om Arsenius
vore enbart tecknare samt att det vore såsom sådan
han vunnit namn och popularitet i Frankrike. Dessa
antaganden äro emellertid oriktiga, ehuruväl hans
verksamhet som tecknare icke varit ringa. Under hela
90-talet lämna de skilda årgångarna af "Le Sport" betydande
bevis på hans skicklighet och produktivitet härutinnan.
Under de första årens engagement
skildrade han på fulla dubbelsidor
hästlöp-ningssportens alla facer, med bilder från
fullblodsstuterierna, från stallarna och
träningsterrängen som från
hästlöpnings-banorna, på hvilka de hästen omgifvande
personnagerna voro talrikt porträtterade.
Efter, hand lämnade han dock dessa
framställningar, och öfvergick till afbildandet
af enskilda, framstående hästar —
samlingar på hundradetal.
Dock, detta arbete för tidningar var i
.alla händelser, försvinnande emot det
antal målningar och studier han utförde,
emellanåt i akvarell, mestadels i olja.
och.hvilka fullt berättiga honom till
benämningen målare.
. . Sedan han- under studieåren i Paris
stökat undan de.obligatoriska
målningarna ; för "salongen", bland hvilka den
mycket stora "Le retour des courses"
-intog ett bemärkt, rum, och han blifvit
känd i sportvärlden, hade han sin clientel
„ bland denna. Enskilda beställningar
togo honom fullt i anspråk, hvarför där
.icke blef någon tid öfver åt
utställningsarbeten.
Uppfattningen att Georg Arsenius
enbart varit hund- och hästporträttör är icke
häller riktig. Det rena hästporträttet har
inom turfens värld en gammal tradition
för sig. Derbysegraren i helprofil med
"jockey uptt eller i box, tillfredsställer
de flesta hästägare, och deras fordran
på det rena konstnärliga är icke
öfver-drifven.
För A. var beställarens uppfattning
och bifall icke tillräckligt; hans egen
syn på motivet gällde mera. På denna prutade han
aldrig af och frestades aldrig att ens tangera
fabrikationen. Genom ständigt och noggrannt studium efter
naturen och sträfvan att gripa det väsentliga i rörelse
och färg samt bilda sin egen själfskapade teknik, gick
han ständigt framåt och vann med tiden de
tongifvan-des, de verkliga konstkännarnes odelade bifall.
När vår- och försommarsäsongen för året var öfver,
och de speciella hästporträtten , aflevererade, reste
A. till landsbygden, ofta till Normandie för att ostördt
få ägna sig åt mera artistiska ämnen, använda
fullblodshästen på ett mera pittoreskt sätt, i frihet vid
stuteriet, såsom inlägg i landskapet. Från dessa
exkursioner hemförde han äfven taflor och studier, på
hvilka grofva hästar, boskap eller uteslutande
landskap förekommo. F. ö. inskränkte sig ingalunda hans
uppgifter enbart till sådant, som hörde till
hästlöp–ningssport; jakten till häst på skogarnas storvildt, på
hjort och vildsvin — så populär bland Frankrikes
förnäma värld — grep honom lika fast, ja ännu mera.
Ty här funnos ju tillfällen till långt stämningsrikare
och mera omväxlande situationer. Siälf skicklig
jaktryttare,- red han med såväl i Chantilly med omnäjd
som äfven i Pau, studerade allvarligt både det jagade
och de jagandes åtgöranden, här som i
hästlöpnings-sporten sugande ut dess väsentliga arom. — För dessa
stormrika monseigneurer, hvilka årligen offrade
hundratusentals francs i jaktarrenden och i uppsättning af
pikörer, hästar och hundar, fyllde han många dukar,
numera förvarade i Fouraines, Bretagnes och
Nor-mandies chateaux: porträtter af ägarne och deras fruar
till häst, eller scener från meetings och jakternas
förlopp i bokskogarnes färgrika höst- och vinterdräkt.
Från 1892 till 1900 infaller hans mest gifvande
period. En betydlig mängd målningar från denna
KONUNG OSCAR II TILL HÄST.
Kliché: Bengt SUfversparre.
Efter en målning af G. Arsenius.
213 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
