Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 20 Januari 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
en något tragikomisk karaktär. Vid det laget hade
den stora publiken i Tyskland fått en gunstling i en
skådespelare, som reste omkring öfverallt och spelade
en fransk melodram tillsammans med en dresserad
pudel. Han kom äfven till Weimar och bad Goethe
att få hyra hofieatern, en anhållan, som diktaren
naturligtvis utan betänkande afslog. Skådespelaren
vände sig då till storhärtigen, som var en varm
hundvän, och denne gaf sin tillåtelse till spektaklet. Goethe
inlämnade ögonblickligen sin afskedsansökan och reste
harmsen bort från detta vandaliserande af en
konstanstalt, som han i tjugusex år sökt hålla högt öfver
dylikt neddragande. Härtieen försonade sig väl se-
I gamla resebeskrifningar från 15- och 1600 talen
omtalas ofta den mängd af jättestora
landsköldpaddor som diärfva sjöfarande påträffade på en del
enstaka liggande öar i den stora oceanen och i det
Indiska hafvet. En af dessa ögrupper uppkallades t. o. m.
efter de märkliga djuren: GalapagosÖarna. Dessa
ligga som bekant långt utanför Sydamerikas västkust
midt för Ecuador. De andra af jättesköldpaddor
bebodda ögrupperna utgjordes af Madagaskar samt
Aldabra, Mauritius, Reunion och Rodignez. Alla
dessa öar utom Madagaskar voro då för tiden
obebodda af människor och ej häller hyste de några större
djur, som kunde störa de väldiga sköldpaddornas
fredliga tillvaro.
Det var fordom under segelfartygens tid inte
ovanligt, tvärtom, att ostindiefararne sedan de rundat
Goda hopps udden, gjorde en afstickare till någon
sköldpaddsö för att föise sig med det färska, läckra
köttet. Och äfven på GalapagosÖarna gjordes
liknande strandhugg. Härvid drefvos helt enkelt en
hjord af någon gång ända till 400 djur ombord. Likt
de flesta kräldjur förmådde de utan egentlig
olägenhet länge fördraga hunger och skeppsfolket kunde
därför slakta dem efter hand som köttet behöfdes,
dermera med Goethe, men denne hade då icke lust
att återgå till sin ställning som hofteaterns chef. Han
ansåg sin mission fylld: han hade i Weimar skapat
en stil för det stora dramat, och denna hade därifrån
börjat sitt segertåg till Tysklands främsta scener.
Weimar-teatern har i stort sedt ärorikt upprätthållit
de Goetheska traditionerna. Det stora dramat har
där alltid haft ett hem, och i teaterns historia möta
vi ända in i ill senaste dagar ärorika blad. Af
sär-skildt intresse är måhända att nämna, att Richard
Wagners operor "Lohengrin" och "Tristan och Isoide"
där fingo sitt första uppförande.
N. P. S.
och hvarje djur lämnade 40—100 kg. härligt kött.
De kurde väga ända till 400 kg. brutto. Men en sådan
hushållning måste hur stor den naturliga lillgången
än var snart föra till utrotning och detta så mycket
förr som de införda svinen med begärlighet förtärde
de unga sköldpaddorna. Flére af de arter af hvilka
jättesköldpaddornas släkte består äro därför redan
utrotade. På Madagaskar, Mauritius, Rodignez,
Reunion finnas de ej mer. Endast på den lilla ön
Aldabra nordväst om Madagaskar finnas ännu ett fåtal
i vildt tillstånd, men därifrån ha några inplanterats
på Segchellerna (på GalapagosÖarna står det ej stort
bättre till). En af dessa paddor är det museet
lyckats förvärfva från den kända firman Umlauff i
Hamburg. Djuret mäter från nosspets till svans
(skalets rundning medräknas) omkring 180 cm. Skalet är
ofvan 110 cm. långt rakt mätt samt 207 cm. i
omfång om "lifvet".
Man lägger märke till lemmarnes och halsens grofva
benstomme som står i skarp motsats till själfva
ryggradens ytterst tunna och klena byggnad. Detta
sammanhänger naturligtvis med det starka pahsarskal
som på en gång skyddar och stöder bålen.
L. A. J.
MÄRKLIGT NYFÖRVÄRF PÅ GÖTEBORGS MUSEUM.
efter fotografi rfieM : Kem. A. •.
EN ELEFANTSKÖLDPADDA (Testudo elefantina) till Göteborgs museum.
. Bengt Silfvertparre Sthlm—Obg
— 253 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
