Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 25. Den 24 Mars 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEMÄRKTA SVENSKAR I FRÄMMANDE LAND.
v# %
Robert Lindblom, en af
mär-kesmännèn bland Amerikas
svenskar, har den 16 februari
afgått med döden.
Han föddes den 17 nov.
1844 å Loviseberg i Askers
socken i Nerike och fick sin
första uppfostran vid
bruksskolan i Högsjö i
Södermanland. Under några år ägnade
han sig åt landtmäteri, inträdde
sedan på handelsbanan och
beklädde någon tid en
bank-bokhållarebefattning i Örebro.
På sin tjugonde födelsedag
landsteg han i Amerika och
slog sig ner i staden Milwaukee,
först som handelsbiträde, men
slog sig snart på
kommissions-och börsaffärer på egen hand.
Han led 1875 stora förluster å
en börskrasch och efter en tids
sys elsättning vid en
dagstidning dels som reporter, dels
som redaktör, flyttade han 1878
till Chicago, där han
återupptog kommissionsaffär och
inom kort gjorde sig känd såsom framstående
börsmäklare. Han ansågs redan ha sin första million
färdig, då han på 90-talet engagerades i en kolossal
hvetetransaktion, hvarvid en plötslig baisse bortsopade
största delen af hans förmögenhet. Han fortsatte dock
sina affärer på börsen i större eller mindre skala
under många följande år.
Vid tiden för världsutställningen i Chicago var han
ännu förmögen man, utsågs till en af de 36
direktörerna för utställningen och subskriberade själf 100,000
y¾^¾iyit^ wWh
ROBERT
dollar till utställningsfonden.
Lindblom tjänstgjorde vid
samma tid som svensk
kommissarie före Arthur Lefflers
ankomst till Chicago.
I politiskt hänseende skiljde
han sig från det stora flertalet
svensk-amerikaner genom att i
regeln ställa sig på
demokratpartiets och undantagsvis på
socialdemokratiens sida. I den
offentliga disskussionen tog
Lindblom liflig del både i tal
och skrift, och på såväl
engelska som svenska språket. Utom
i tidningsuppsatser och tal har
han framlagt sina åsikter i
samhällsfrågor i en i förening,
med Ira C. Emery utgifven
roman med titeln "Unrest". I
början ,af 90-talet utgaf han i
förening med andra en daglig
tidning, benämnd Chicago
DaÜy Press, som dock ej blef
långlifvad.
Lindblom sökte ett par
gånger val till politiskt ämbete,,
men blef på grund af att hans parti var i minoriteten,,
slagen. Dock har han varit anlitad för offentliga värfr
dels som ledamot af Chicagos skolstyrelse, dels såsom
president i stadens civiltjänstekommission 1898—1902.
Den svenska sången i Amerika hade i Lindblom eu
af sina varmaste befrämjare. Svenska Gleeklubben i
Chicago, en af elitkörerna, omhuldade han som ingen
annan, och.till en år 1891 i Minneapolis hållen
sångar-täflan skänkte han till segerpris ett magnifikt standar.
Klick* ,• Bengt Silfoertparrc.
LINDBLOM. † ’
,, -^ -u *-*-
RYSKA FLOTTANS SENASTE TORPEDKRVSáARETYP.
Efter de stora förlusterna till sjös i Asien under
rysk-japanska kriget, bildades i Ryssland en fond för
flottans återuppbyggande, grundad på friviliiga bidrag.
Summan steg emellertid icke till det belopp man
väntat, hvarför bestämdes att för de tillgängliga
medlen skulle byggas 18 stycken torpedfartyg. För att
påskynda byggandet (man beräknade 10 månader per
fartyg) och möjliggöra deras omedelbara användande-,
beställdes alla 18 vid inhemska verkstader, endast
mindre delar togos från utlandet. Fartygen fingo ett
tontal af c:a 615 ton, och en fart af 25 26 knop.
Bestyckningen utgöres af 2 st. 75 mm.
snabbskjutande kanoner, 1 förut och 1 akterut. 6 st. 57 mm.
s. s. k., 3 st. på hvarje sida, 4 st. Maxims kulsprutor,
2 st. på hvarje brygga, 3 st. däckstuber för 45 cm.
torpeder. Fartygen äro dessutom försedda med
apparater för trådlös telegrafi. För att göra fartygets sjö-
DE TALJ AF FAR I YGET. Foto. tagna I Åbo.
värdighet större, är backen uppbyggd i likhet med
de nya engelska "ocean going destroyers". Som man
ser en ganska slark såväl artilleri- som
torpedbestyck-ning och sålunda farliga fiender för såväl större fartyg
som vanliga jagare. —t
r : >
VIII ÅRG. 25:E HAFT. INNEHÅLLER:
Olof Hermelin. — Sveriges störste jorddrott. — "På
sjukhuset" af Julef. — Framstående piani-t. — Casimer Périer. †
— Svenska land-kap på Newfoundland. — "Johan Ultstjerna",
en teatersuccès. — Jena-katastrofen. — Brokigt
utomlands-nvit — Den andra ryska riksduman. — "l ungdome »s vår"
af Bengt Lindwall. — Veckans Porträttgalleri — Bemärka
svenskar i främmande land. — Ryska tlottans senaste
torped-kryssaretyp.
F. A. B. HVAR 8 DAQS TRYCKERI, ÜÜ TEBORG, 1907.
_J
Efter porträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
