Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 28. Den 14 April 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
och underarrendatorer icke längre få vara
beroende af godtycklighet, utan i lag fastställas.
En godsägare skall icke få besitta mer än ett
visst jordområde, och böndernas arrenden skola
nedsättas med 2/s af deras nuvarande belopp.
Dessutom skola folkbankerna organiseras så, att
de kunna lämna bönderna^ billiga lån, och
räntan på åt bönder beviljade förskott får icke
öfver-stiga 10 o/o.
Som man ser är det icke småsaker som kung
Carol lofvar sitt förtryckta folk, och bönderna
ha också förstått att uppskatta monarkens goda
vilja. Orol gheterna ha efterhand aftagit, och
landet andas återigen friare. Men i Moldau och
Valakiet glöder det ännu; bönderna stå endast
med för fot.gevär och äro fast beslutna att göra
sina rättigheter gällande, om ministären icke
med energi går till genomförandet af kung Carols
vackra löften.
Det är att hoppas, att partistriderna, som
alltför länge lagt Rumäniens rika krafter under
tryckande ok,* nu måtte få hvila, åtminstone så länge,
att det genomgripande agrarreformprogrammet
kan, börja sättas i värket.
Tyvärr ser det ut som om det icke skulle
vara slut med upphetsningsarbetet bland
bönderna. Knappt ha- de med gevär, yxor,
och knifvar beväpnade banden tågat tillbaka
sina byar för att där afvakta uppfyllandet af kung
Carols löften — åtminstone hvad den gamle monarken
beträffar mera allvarligt menade än alla de
förespeglingar både liberala och konservativa regeringar under
åratal i rikaste mått slösat på de missnöjde — förrän
agitatorerna återigen äro i farten. Nu måste man
göra rent hus med judarne, framhålla de outtröttlige
upphetsarne, till hvilka jämväl sälla sig själfva
prefekterna i Moldau och Valakiet. F. ö. understödes
den antisemistiska agitationen af vida lager af de
bildade. Lärare, präster och ämbetsmän draga sig
icke för att underblåsa böndernas missnöje och söka
KlifM’ Kmc/t xupv**varn.
Efter fotografi
FURST STIRBEVS SLOTT, HVILKET STARKT HOTATS AF DE
UPPRORISKA BÖNDERNA. i
liar
till
alltjämt inrikta detta på de judiska arrendatorerna, af
hvilka i synnerhet ett par bröder Fischer (se öfversta
bilden å nästa sida) tyckas ha gjort sig allmänt
hatade.
Från mera besinningsfullt rumäniskt håll uttryckes
den största afsky för hetsjakten mot judarne, som
delvis tagas i försvar. Man erkänner visserligen, att
de göra sig skyldiga till hänsynslös utsugning af
bönderna, men man påpekar samtidigt, att de kristna
arrendatorerna i skilda delar af landet ingalunda äro
bättre än sina mosaiska’ kolleger; Ett faktum är, att
landet härjades af bonderesningar, innan ännu en
enda judisk arrendator satt på något rumäniskt gods,
och ingen tviflar på, att de- år efter år skulle
uppträda, äfven om alla* judar flyttades öfver gränserna.
Den enda hjälpen.är, som isagdt,
att regeringen värkligen gör
all-_..... „ .. var af det kungliga agrarprogram-
.A...’....’ met.
! - * \: .". ’ Men det är betecknande, att man
- redan börjat uttala tvifvel på den
; nuvarande ministärens ärlighet i
frågan. Dess chef, hr Sturdza,
har gjort ett misstänkt försök att
skjuta skulden för oroligheterna
öfver på — en, skara ryska,
revolutionärt sinnade’ matroser, som
alltsedan det ryska pansarfartyget
"Knjas Potemkins" beryktade
äfventyrståg på Svarta hafvet sökt
sin fristad i Rumänien. Denna
handfull ryssar skulle, efter
rumä-niske ministerpresidentens
påstående, ha största skulden i
bondebefolkningens -upphetsning,
hvar-för han också låtit häkta dem och
fört dem till Bukarest, en åtgärd,
hvilken man med rätta uppfattat
som ett försök att blanda bort
korten och afvända
uppmärksamheten från själfva bondefrågan.
N. R S.
Kliché! Bengt Stymsrti^rrt.
CALLA VICTORIA, HUFVUDGATA I BUKAREST.
— 443 -
MfUr porträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
