Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 19 Maj 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
ännu på 1870-talet fanns
där en fönsterruta med
hans egenhändigt ristade
namn — tillfälligtvis
kom-fflo några ur Stobæi
bibliotek lånade böcker,
studerade vid brinnande ljus
efter midnatt, att
sammanföra den genialiske,
kunskapsrike läkaren och den
genialiske, vetgirige
studenten. Tillfället var så
ofta en god vän för Linné.
Och här blef genast
förståelse och sympati. Den
eldfarlige, småländske
"ungkarlen" fick tillgång
till biblioteket dagen lång,
desslikes till museet och
herbariet, desslikes till det
•enskilda kollegium,
doktor Stobæus gaf åt Mathias
Benzelstierna och Nils
Retzius, desslikes till
dagligt middagsbord och
slutligen till doktorns
sjuk-ronder hos i staden och
omnejden boende
patienter, sá att Linné blef satt
i tillfälle att "höra och
förnimma af den svidandes
egen mun". Den lille
buttre, krumpne, halte,
enögde Stobæus visade sig
besitta ett makalöst geni
och särskiidt en stor
lä-rareegenska;), den att elda
och egga lärjungen till
själfstänaigt studium.
Linnés gamla ,
kärlek, blom- , . . .
sterstudiet, fick i
bland Lunda- ^
traktens rika pr
floia ny näring. /•
Till Fågelsång
och
Kungsmarken, till
strandängarne vid
Kannik och
bortåt Lommabuk- !
ten ströfvade
ynglingen hös- \
ten 1727 och
våren 1728,
samlande sitt första
herbarium. Till
Kilian Stobæus
stod Linné i i
skuld såsom den
enbart
mottagande lärjungen, de flesta
andra af hans
s. k. lärare gåf vo
föga, men
mot-togo mycket af.
deras s. k.
lärjunge. Så skulle
det bli i
Uppsala, så i
Holland, London,
Oxford och Pa~
Y-
½¾i^ iZvcsU*// fe**-? iy*i*>*4&M *,<?£e
^L.
&&£
FÖRSTA SIDAN UR STUDERANDEN RIDDERSPORRES
ANTECKNINGAR UNDER EN FÖRELÄSNINGSSERIE FÖR
»AROHIVTERN» VON LINNÉ. Riddersporre blef sedermera
borgmästare i Mariefred, i bvars stadsarkiv anteckningarna nu förvaras.
LINiNÊiVlUSEET VID HAMMARBY.
ris. Någon botanisk
lektion t. ex. hade han aldrig
hört. Men detta
förhållande gjorde honom blott
mera själfständig, mera
originell, mera en helt och
hållet "selfmade man";
Lärjunge var Linné
egentligen blott till Stobæus i
Lund och till Boerhaave
i Leiden. Och ofta, både
skriftligen i bref till
Stobæus och muntligen t. ex.
till Anders Johan Retzius,
son till studentkatnraten
hos Stobæus, betygade
Linné sin stora förbindelse
till denne sin faderlige
vän i Lund. En häftig
sjukdom, varbildning .i
armen, den Linné efteråt
trodde sig ha fått genom
stynget af en mask under
en exkursion till
Fågelsång, gjorde att Linné ej
fick säga riktigt farväl till
Stobæus, när denne den
l:ste juni reste till
Ramlösa, där han var
brunns-medicus; och följande
termin kom Linné ej åter
till Lund, han hade på
doktor Rothmans råd farit
till Uppsala, där två
medicinska professorer, ett
stort bibliotek, en botanisk
trädgård o. s. v. lockade
honom. Men när han kom
fram, fann han trädgården
i förfall, lärarne,
både Rudbeck
och. Roberg,;
gamla och
ointresserade och
istället för
fördelar svårigheter
och
besvärligheter af många
slag. Hela första
Uppsalaåret är
en strid mot
fattigdom, nöd cch
motgångar.
; Ibland fick han
gå utan sulor ’i
skorna. För att
slippa "gå
pe-nal" — d. v. s.
vara de äldre
landsmännens
springpojke —
hade Linné ej
ingått i någon
nationsförening
i Lund, här
däremot ingick han
i Smålands
studerande landskap och ,koni
genast . upp i
juniorsklassen.
Samma
älskvärda, lifliga och
— 515 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
