Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 19 Maj 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
LINNÉS HAMMARBY.
deles egen vältalighet, hvilken ehuru den ej var
understödd af synnerligen stark eller välljudande röst ej
häller af språkets förnämare uttal (ty han bröt på den
småländska dialekten) likväl aldrig undgck att i
högsta grad intaga sina åhörare. Han visste att gifva
orden uti hans korta meningar den vikt i uttrycket,
att omöjligen någon kunde undgå att öfvertygas om
det han föredrog. Den som hört honom läsa öfver
inledningen till Systema Naturæ,
öfver Gud, menniskan, skapelsen,
naturen, blef mera rörd än af den
vältaligaste predikan. Sällan voro
hans lektioner skrifna på större blad
än en aflång pappersremsa, som
han höll viken mellan fingrarne..."
En annan lärjunge säger detsamma
och tillägger, "talade Linné om
Skaparens storverk och majestät,
så målades vördnad på allas
ansikten, talade han åter om dietens
föreskrifter, så lät han ofta sina
åhörare skratta Öfverljudt vid
målningen af modets dåraktiga
nycker, och under ett lätt och
behagligt skämt bibringade han de
nyttigaste lärdomar rörande hälsans
skötsel och vård". Så
småningom tillströmmade lärjungar äfven
från utlandet, något hittills
oer-hördt i Uppsala. Hur Linné jämte
dessa dagliga föreläsningar,
offentliga och enskilda fick tid till allt
annat, som han gjorde, är obegripligt.
Han skref stora lärda verk i mängd, nästan hvarje år
utkom något nytt eller en ny och bearbetad upplaga af
äldre arbeten. Bland dessa senare verk må nämnas
hans Materia Medica, Clavis Medicinœ, Flora och
Fauna Suecica, Flora Zeylonica, hvari han
bearbetade den aflidne holländske prof. Hermanii herbarium,
hans Philosophia Botanica, som af många ännu i dag
högt beundras, o. s. v. Han fick ändock tid öfver att
korrespondera med hela världens
naturlärde, att sköta Smålands
nations angelägenheter, att ordna
kungens och drottningens
natura-liesamlingar, att sköta
fakultets-och konsistoriegöromål, att
plantera och ordna ute på Hammarby,
den lilla landtgård han köpt nära
Uppsala, att lefva med i
familjens och vännernas
umgängeskretsar. Men det gick ej häller
för sig, detta af lärda mödor
öf-veransträngda lif, utan skada för
hans hälsa. Han var ofta sjuk, •
gikt och frossor voro hans svåraste
fiender, de anföllo honom gång
på gång. Mot gikt åt han
smultron, mot frossa företog han
resor. Resorna voro för Linné en
välbehöflig både kroppsligen och
andligen uppfriskande motion.
Det är i synnerhet de tre stora
resorna på riksdagens bekostnad,
Ölands-Gottlandsresan 1741,
Väst-LINNÉS ADLIGA vapen. g^taresan 1746 och Skånska resan
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
