Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 34. Den 26 Maj 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDER FRÅN KONGO.
Efter unika fotografier, i dessa dagar anlända från Kongo. Ett flertal andrar
delvis af ganska upprörande natur föreligga till red:s förfogande, men vi
inskränka oss till de hår återgifna.
1. KVINNOR SOM
FÄNGSLATS
EMEDAN DERAS
MÄN VÄGRAT
ARBETA.
2. NEGRER
TVINGAS MOT SIN
VILJA ATT [-TRANSPORTERA ELFENBEN.-]
{+TRANSPOR-
TERA ELFEN-
BEN.+}
3. BELGISK KA
NONBÅT I
»FRUSTATERNA.
De olidliga förhållandena
Kongo kunna icke nog
ofta belysas och ha nu
senast gifvit anledning till
en debatt i engelska
underhuset, där
utrikesministern sir Edvard Grey
framhöll nödvändigheten af en
snar förändring af
Kongostatens statsskick.
väldet. Och vore det i själfva verket så underligt,
om Indien finge samma själfstyrelse som andra
engelska kolonier njuta af?
Om ett förhärjande krig mellan infödde och
engelsmän blefve följden af den nuvarande jäsningen, så
vore det ingalunda första gången blod flöte för den
indiska frihetens sak. Ända till 1858 rasade krigen
så godt som oafbrutet i öfver hundra år. Då engelska
staten efter det senaste stora upproret — hvars
femtioårsjubileum synes komma att firas med ett nytt
utbrott — intog det stora ostindiska kompaniets plats,
har situationen på det stora hela taget varit-tämligen
tillfredsställande, och ingen kan förneka, att
engelsmännen uträttat betydande ting för landets
framåtskridande och administrationens ordnande. Men ingen
klarsynt iakttagare har kunnat undgå att göra den
observationen, att under denna tid fiendskapen mellan
engelsmän och infödde alltmera tillväxt. De infödde
förstodo snart, att de för sin nationella själfhäfdelse
hade vida mer att frukta af engelska staten än af
det brutala bolaget. Den mera humana statsliga
regimen gjorde emellertid att de underkufvade hämtade
sig från den utmattning, som blifvit följden af
kompaniets utsvettning, och den europeiska kulturen,
europeisk militarism och europeiska statsförfattningar
för-blefvo icke länge okända ting för en stor del af
Indiens högre begåfvade män.
Ingen engelsman är blind för att de indiska massorna
nu äro fruktansvärdare fiender än någonsin, och man
förvånar sig egentligen icke, om både engelska stats-
män och skriftställare förefalla en smula oroliga, då
de tala om företeelserna där borta i de sagolika
rikedomarnes och den skriande hungersnödens, djungelns
och sägnernas land.
Vi kunna i detta sammanhang icke neka oss nöjet
att återgifva ett uttalande, som vi i dessa dagar funnit
i en engelsk tidning och som på ett tillfredsställande
sätt gifver den erforderliga belysningen af de
händelser, som torde vara att vänta i Indien. Det heter
i detta uttalande bl. a.:
"Där två olika kulturer, en gammal och en ny, af
hvilka den senares öfverlägsenhet hufvudsakligen
beror på materiella och intellektuella faktorer, mötas,,
händer det nästan alltid, att denna senares
representanter bedraga sig beträffande intensiteten af de
strider, som vänta dem. Detta är ett misstag, som kan
komma att stå oss engelsmän dyrt. Vi ha i åratal
varit utsatta för detta misstag i Indien. Vi ha trott,,
att landet under en human styrelse skulle lära sig att
fördraga främlingarnes herravälde och afstå från alla
försök att återeröfra sitt nationella oberoende."
Engelska kännare af förhållandena i Indien erkänna,
som sagdt, att läget är synnerligen allvarl;gt, och detta
erkännande har jämväl från regeringshåll fått ganska
förvånande uttryck. England har nu endast att se
tiden an och hålla sig i yttersta beredskap. Det
skulle säkerligen slå icke minst engelsmännen själfva
med häpnad, om de icke inom kort finge en brusande
storm att rida ut i sin dyrbaraste besittning, pärlan i
Imperium Brittanicums krona.
— 538 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
