Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 42. Den 21 Juli 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS JUHLIN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Då ryktet berättade att rektorn i Skara Julius Juhlin
skulle inträda i den ministär, som blef den Staaffska
regeringens arftagare, väckte detta icke någon
sensation, ty han hade mer än en gång nämnts som
kandidat till chefsplatsen för ecklesiastikdepartementet. Öfver
hela riket bekant som en framstående skolman och
placerad i kommittén med uppgift att utarbeta förslaget
till elementarläroverkens omorganisation, hade han af
opinionen, särskildt inom undervisningsverken,
utpekats som en lämplig ecklesiastikminister, och han
ansågs nog äfven af en hel del lärare såsom alldeles
speciellt passande för den höga posten, därför att han
visat sig intaga en fullt själfständig ställning.
Man blef sålunda ej öfverraskad, att han skulle in
i regeringen, men det förvånade däremot att han kom
in som civilminister. Det väckte förundran — utom
i Skara, där han varit både stats- och civilminister och
där man för öfrigt nog ansåg honom kapabel att sköta
hvilket departement som hälst. Han hade varit allt i
den gamla stiftsstaden på Västgötaslätten, och det som
särskildt intresserat honom, utom skolan förstås, var
stadens järnväg, på hvars smalspårighet han visst också
lär ha åkt in i riksstyrelsen. I egenskap af
verkställande direktör för densamma hade han ådagalagt
mycket praktiskt förstånd, och grefve Sparre, som under
ferierna från talmansskapet i första kammaren egnar
sin lifliga uppmärksamhet åt hembygdens
angelägenheter, hade fästat sina ögon på den driftige skolrektorn.
När den Lindmanska regeringen var bildad och medan
det "välkommen åter", som tillropades hr Staaff och
hans män, ännu ringde i öronen på folk, ansågs det
ju som en gifven sak, att hr Juhlin och de öfriga
medlemmarne af Påbodakabinettet skulle få hemlof inom
ett år, och då sades att den nye civilministern efter
afskedet skulle fara Skara förbi och hamna i Mariestad
som landshöfding efter hr Sjöcrona, som var
pensions-mässig. Men det gick med den spådomen som med
så många andra, att den ej blef uppfylld, och i dessa
dagar har statsrådet Juhlin gjort en Tysklandsresa för
att studera bangårdsförhållanden. Järnvägarne
intressera honom alltjämt, och då man i våras talade om
att hr Sahlin kunde ha skäl att vara trött på ledningen
af rikets största kommunikationsverk, var det en och
annan som antydde att hr Juhlin hyste en viss lust
att själf som generaldirektör införa en ny anda i dess
förvaltning. Men äfven hr Sahlin sitter kvar, och hr
Juhlin får fortfarande vara alla kommunikationsverkens
generalissimus.
Han har nu genomkämpat sin första riksdag, och
allt har i det hela taget gått honom väl i händer. De
nya kommunallagarna bära hans kontrasignation, och
han deltog ju också i deras försvarande i båda
kam-rarne, men den striden var endast en pro formafäktning.
Den egentliga bataljen var utförd under de politiska
rösträttsdebatterna och hade skötts af hr Lindman.
För sin egen del hade civilministern endast att efter
högre föredömen säga ja till hvad utskottet föreslagit
och ändrat i den k. propositionen samt försvara
utskottets vilja. Ha.is egentliga parlamentariska kampanj
gällde järnvägarnes organisation, men där hade han
också framgång. Det har blifvit med skäl framhållet
att våra kommunikationsverk böra skötas som affärer
mera än som ämbetsverk, och våra större enskilda
järnvägars förvaltning är i det hänseendet ett mycket godt
föredöme. Hr Juhlin har också gjort den meningen
till sin och framlade angående såväl telegrafens som
järnvägens omorganisation förslag i sådan riktning samt
lyckades trots motstånd från de byråkratiska elementen
inom riksdagen genomdrifva desamma. Att det hvad
telegrafen beträffar till stor del berodde på den af
kommittén verkställda utredningen är säkert, och att
det gick med järnvägarne var nog delvis en följd af den
prestige regeringen öfver hufvud vunnit efter
rösträttsfrågans behandling, men detta hindrar ej erkännandet af
att dessa omändringar tillkommit på hr Juhlins initiativ.
Den nuvarande civilministern har, om han dessutom
tänker på de stora nybyggnadsförslagen för statsbanorna,
skäl att vara belåten med riksdagen. Han tillbragte
(Forts, å nästa sida).
OTTO G. WETTERSTKAND. †
En af våra inom landet
mera kända läkare — och
utomlands den kanske
mest bekante — nämligen
med. lic. Otto Georg Wet
terstrand afled den 11
juli, efter en längre tids
sjukdom, å Dalaro.
Wetterstrand var född
1845 i Sköfde. 71 tog
han lice tiaten vid
Karolinska institutet. En kort
lid tjänstgjorde han
därefter som t. f.
lasaretts-och kurhusläkare i
Simrishamn och kom så till
Stockholm som
underkirurg vid
Serafimerlasaret-tet, blef distriktsläkare i
Adolf Fredrik och afgick
-89 från denna befattning.
Sedan dess var han
praktiserande läkare i
huf-vudstaden.
Det var som specialist
på den medicinska
hyp-notismens område
Wetterstrand gjorde sig ett namn,
*ehuru hvad erkännandet
ftttt. HarrmqvÜt, Stockholm.
tClicM: Bengt mijvenpam.
från de medicinska
kretsarna beträffar detta
egentligen endast kommit
honom till del från utlandet.
Intet vetenskapligt arbete
om hypnotismen har på
senare år utgifvits utan att
Wetterstrands namn i det
samma nämnts i främsta
rummet. Hvad W.
skrif-vit i denna fråga och de
hypnotiska metoder han
användt ha städse varit
föremål för det största
intresse och uppmärksamhet
från författarnes i den
hyp-noterapeutiska litteraturen
sida. "L’hypnotisme et ses
applications à la medicine
pratique" heter W:s
kanske mest bekanta arbete,
och detsamma finnes
öf-versatt till ett flertal språk.
Också kommo patienter
från alla de.ar a. Europa, ja
från Amerika för att
genomgå hypnotiska kurer för
den frejdade och för sin
humanitet bekante läkaren.
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
