- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 9 (1907/1908) /
73

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 3 November 1907 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n V Si IX o USi ur

ACKUMULATORER: JUNGNERS ELLER EDISONS?

först lämnade om sin konstruktion af denna ackumulator, att den
pr kilogram egen vikt skulle hafva 2—3 gånger så stor kapacitet
som blyackumulatorerna, hafva visat sig vara fullständigt falska,
i det att de sistnämnda ännu häfda sin öfverlägsenhet. Den
firma, som öfvertagit d:r Jungners tyska patent, har emellertid
uttalat den förhoppningen, att sådana förbättringar kunna
vidtagas med den Jungnerska ackumulatorn, att den verkligen
blir blyackumulatorn öfverlägsen i kapacitet.

I betraktande af den starka reklam, som utbasunat Edisons
efter Jungner uppfunna ackumulator, har man all anledning att
med största misstro mottaga hans påstådda entusiastiska loford
öfver den af honom senast gjorda uppfinningen på ifrågavarande
område. Är emellertid så mycket sannt af det, som offentliggjorts
om denna uppfinning, att afskiljandet af aluminium genom den
elektriska laddningsströmmen spelar hufvudrolen vid
magasineringen af den elektriska energin, har man verkligen stora saker att
vänta med afseende på ackumulatorns kapacitet. Ty ett kilogram
af denna metall i fri form representerar ett energibelopp, som man
svårligen på annat sätt kan koncentrera i så ringa mängd materie.

Abraham Langlet.

Foto. Björklund Norrköping iauM.- Bmyt snpxrtpam.

D:R VALDEMAR JUNGNER, den svenske
ackumulator-uppfinnaren

Med ackumulator förstår man inom elektrotekniken
en apparat för uppsamlande af elektrisk energi, på sådant
sätt att den senare vid lämplig tidpunkt åter kan
frigöras och användas. Ännu så länge känner man inga
andra ackumulatorer än kemiska, d. v. s. sådana i hvilka
■den elektriska energien omsättes och magasineras i
form af kemisk energi. Hittills är det egentligen
endast ett slag af kemiska ackumulatorer, som fått
prak–tisk användning, och detta är de af Planté uppfunna
blyackumulatorerna. Sådana tillverkas nu af olika
konstruktion i detaljerna, men hvila alla på en och
samma princip, nämligen elektrolys af svafvelsyra
mellan blyplattor öfverdragna med blysulfat. Vid den
positiva plattan öfverföres därvid blysulfatet till
bly-superoxid och svafvelsyra, vid den negativa till bly
och svafvelsyra. Men bly, svafvelsyra och
blysuper-oxid omsätta sig med hvarandra under stark
värme-utveckling, energiutveckling, till blysulfat, och därför
måste vid den ofvannämnda sönderdelningen af
blysulfatet energi tillföras, hvilket här sker i form af
elektrisk energi. Som blyet och blysuperoxiden efter
laddningen af ackumulatorn äro åtskilda kunna de
icke omsätta sig med svafvelsyran till blysulfat annat
än med tillhjälp af den elektriska strömmen, och man
erhåller därför det ofvan nämnda energibeloppet åter
i form af elektrisk energi så snart båda plattorna
förenas med hvarandra genom en ledning. Efter
urladdningen äro båda plattorna åter öfverdragna med
blysulfat och laddning kan ånyo ske.

På grund af blyets höga egentliga vikt och några andra
omständigheter blifva blyackumulatorerna mycket tunga
i förhållande till den energimängd som i dem kan
magasineras. Man har därför länge sträfvat att
framställa ackumulatorer innehållande andra ämnen, hvilka
skulle kunna lämna större mängd elektrisk energi pr
kilogram egen vikt, eller, som man säger, besitta större
kapacitet. I synnerhet för automobiler, motorbåtar
och dylikt som skola drifvas med elektrisk kraft,
är detta naturligtvis af största betydelse. Af de
många sådana ackumulatorer som föreslagits och
patenterats är den s. k. Jungner-Edisonska1 den
mest uppmärksammade. Vår landsman, d:r Jungner,
har prioritet till denna uppfinning, men Edison, som
senare begärt patent på samma princip, har gjort
mycket mera reklam för den. De uppgifter Edison

SftfT porträtt.

\itcM: Bengt Silfvertpam.

THOMAS A. EDISON I SITT LABORATORIUM: Edison skall
för en intervjuare ha framhållit det misstroende, han förmenar
möta nästan hvarje ny uppfinning af honom. I detta fall säger
han sig endast vilja hänvisa till hvad de närmaste månaderna
komma att innebära för ackumulator-problemets definitiva lösning.

1 I denna utgöres den positiva plattan af nickeloxidul och grafit, den negativa af järnoxidul och grafit. Vid laddningen öfverföres
nickeloxidulen till oxid och järnoxidulen till järn. D:r Jungner har äfven föreslagit och patenterat flere andra kombinationer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:42:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/9/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free