- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
53

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - VI. »Sjunger ensam sin långa längtan...»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men det var lyckligt att föräldrarna hade det så bra och —
billigt här. Af tacksamhet ville hon vara riktigt vänlig mot
den unge mannen.

*



Förstlingen af odlarens lön är rågen med sitt manshöga
strå och sitt långa ax, som är tjockt och jämnt »matadt» om
det är must i jorden och försommarsolen ej kommit
kornämnet att »rinna». Visserligen är potatisen »skattad» ett par
veckor förut, men den är ännu blott en läckerbit och dess
skörd kommer först i slutet af September.

När rågen är afmejad och står på stör eller i skyl, kastar
landtmannen hvar kväll bekymrade blickar åt väster.
Kommer regn under värme på afmejad råg, gror den snart i axen,
och en stor del af hans möda är förspilld. Därför är det fart
i arm och allvar i sinne på landsbygden under denna tid.

De trefliga kvällsstunderna på Hammarbo veranda
knappades in. Hammar var dödstrött om kvällarna, tidigt uppe på
morgnarna, och den halftimme efter maten han hvilade,
behöfde han ligga i lugn och ro på sin soffa. Vid bordet
talades mest om väder och vind, och gumman och Gerda sutto
dagen lång under lindarna uppe i backen med sitt arbete och
sin läsning, medan gamle Almen gick nere vid gården och
pysslade med hvad han kunde.

Efter rågen gulnar kornet, men Hammarbo tegar voro ännu
ej i den kultur att det lönat sig att så rätt mycket af det
mera ömtåliga och fordrande sädet, och hafren lät ännu länge
vänta på sig efter det rågen lyckligen och torr kommit
under tak.

Det blef nu bättre tid och vackra dagar. Själfva gubben
Bredin, de tre vänliga flickornas giktbrutne fader, som annars
mest var alldeles osynlig, stapplade, jämrande och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free