- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
71

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - VIII. Ett bröllop på Guds försyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bort i barndomens dar, alla hade de ryckts från fru Strand;
vid sex likkistor, stora och små, hade hon knäböjt, vid sex
afsked hade hennes hjärta blödt. Men ärr hade växt öfver
såren; hon hade sin Lova kvar, hon hade samlat all sin
ömhet på sitt sista barn, och i den gamlas drömmar hade nu i
tre år hägrat den stund, då hon för sista gången skulle få
säga till sin sista »matstudent»: »Till nästa termin får
kandidaten lof se sig om efter ett annat ställe; jag skall flytta till
min dotter och måg.»

Och nu ... det månghundramila haf öppnade sig mellan
henne och hennes hjärtebarn; hon såg på den svarta
bruddräkten och den syntes henne föga olik de svarta bräder, vid
hvilka hon sex gånger förut bjudit farväl ...

Nu hade de hunnit fram till de blomstersmyckade
kullerstolarna, orgeln tystnade och gamle komminister Bengtsson
började läsa de ord, som inför världen och människorna skulle
binda dem samman.

Så kom löftets stund, löftet att älska hvarann »i nöd och
lust
». Man blickade på hvarandra i vännernas rund. De
orden halka ju annars så lätt förbi vid en glad bröllopsfest.
»Lusten» — ja, den är här, i dag och i många kommande
dagar, i den älskades ägande, i kärlekens seger och berusande
fröjd. »Nöden» — kanske kommer den, kanske ock icke.
Nödens namn på bröllopets dag, om nu äfven någon tänker
därpå, det ter sig som några lätta strömoln öfver vägen, en
dags oro, några stunders bekymmer, en tår, som kysses bort,
en skugga, som viker. Men här, här kände och visste man
att »nöd och lust» skulle komma i samma ordning som pastor
Bengtsson läste dem: nöden först; ack, måtte också glädjen en
dag komma för de två!

Med halfkväfd stämma, med tryckande känsla af omätligt
ansvar gaf Arthur Brandmark sitt löfte. Så blef det Lovas
tur. En sådan brud hade pastor Bengtsson aldrig sett. Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free