Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jonas Durmans testamente
- X. En kvinna som »offrar» sig
- XI. Fyra år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hon vill inte höra alls på det örat, min käre vän.
När en kvinna med min Lydias varma själ offrar sig, så gör
hon det helt, min bäste Jakobson.
*
XI.
Fyra år.
Fyra år äro en ganska lång tid, om man kastar blicken
framåt och tänker på allt som skall göras och allt
som icke får låtas på den tiden, och alla hinder och
besvär som hinna växa på stigen medan de många dagarna gå.
För den gamle, som ser tillbaka, äro däremot fyra år inte
så mycket just. »Det där, låt mig se, det var i början på
sextitalet, sextiett eller sextifyra», säger han, som om
skillnaden vore en månad eller två. Och bara man kommit öfver
de trettio åren och blickar åter på t. ex. fyra år, eller jämnt
så lång tid som vi nu ha lämnat våra vänner på Durman,
så vet man ej rätt hvart de tagit vägen, om de också räknat
dagar, som varit tunga nog, och veckor, som krupit med
snigelfart.
På Durman hade åren gått sin jämna gång, utan större
händelser, men den, hvilken i likhet med oss varit därifrån
hela tiden, skulle ändock finna stora förändringar.
Kolonien hade vuxit ut, planerna hade blifvit realiteter.
De åkerfält som för fyra år sedan blott betecknades af
gubben Bredins riktpinnar samt ett och annat påbörjadt
afloppsdike, buro nu på sommaren, koloniens sjunde år, lofvande
skördar; de små fruktträden i trädgårdarna omkring villorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0101.html
