- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
146

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - II. Den första söndagen i Kvislinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blåste var det ett riktigt mandomsprof att vara med om att
»ringa samman» i Kvislinge klockstapel, och beundrande
ungmör stodo då bland grafvarna nedanför samt blickade åt
höjden med hissnesam förtjusning och en liten smula
hjärtklappning efter sina klocktrampande »pajkar» i korderojsbyxor
och med de grannaste ullhalsdukar midt i sommaren, lika
stolta som riddartidens damer då de med ögat följde sina
hjältars hjälmbuskar i torneringens tummel.

Men vackert var ljudet i klockorna, dubbelt vackert när
det, som nu, sam ut i hög och klarblå vårluft, öfver
speglande vatten och holmar där naturen syntes börja vakna
till lif.

Därute på kyrkbacken var rörelse och vimmel. Den ena
nedstänkta kärran och liggfjädersvagnen efter den andra
rullade upp för backen, och om Pärla skonats aldrig så mycket
förut, så fick hon här för visso en stilla knyck eller ett litet
välment nyp i ljumsken för att visa sig yster och kavat för
gårdmän, grannar, sockenbor och utsocknes. Vid kröken mot
kyrkstallarna höll man in ett ögonblick medan mor och
gräbban fingo pallra sig af, och sedan, när Pärla var installad,
kommo far och »pajken»; far böjd, kutryggig, i enkel tröja,
pajken med doffelöfverrock, ytterhalsduk i lysande färger,
»regnparaply» och galoscher, om det så var den klaraste
midsommardag. Och utmed kyrkogårdens mur stodo
gräbborna med bok och näsduk i hand och sänkta ögon, och
kinder purprades och hjärtan flögo fortare, och pulsar brunno
här precis som hos fint folk ute i stora världen, fast allt såg
så stillsamt och beskedligt ut.

Inne i den skumma sakristian satt pastor Magnusson, fin
och nyrakad, med sin mörkblåa skäggbotten glänsande öfver
den snöhvita prästkragen.

— Är här något extra i dag? frågade han den lille
puckelryggige kyrkvärden i Fimlinge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:05:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvardag/1/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free